Bla skriver han:

"Studien

De 33 deltagarna var i genomsnitt 59 år och hade haft sin typ 2 diabetes i runt fem år. Man valde ut diabetiker med kraftigt förhöjt blodsocker. Långtidsblodsockret (HbA1c) skulle vara över 8%, vilket är mycket högt.

Deltagarna i dagens studie fick råd om lågkolhydratkost. De skulle försöka undvika socker, bröd, ris, pasta, potatis och frukt - åtminstone vid frukosten och middagen.

Med andra ord skulle de undvika den mat som bryts ner till socker i magen. Ganska logiskt, eller hur?

Däremot fick de äta så mycket protein- och fettrik mat som de ville, inklusive mättat fett (exempelvis kött, fisk, ägg med grönsaker och fet sås).

Resultat

Långtidsblodsockret sjönk som en sten mot normalare nivåer, hos i princip alla deltagare."

ett intressant inlägg av deltagaren Lennart Medin i debatten hos kostdoktorn i ovanstående blogginlägg om kostnaderna för diabetikerna i samhället

"Kostander för diabetesläkemedel var 2007 1.102.539.560Kr
Samhällets totala kostand för diabets är drygt 13 miljarder Kronor."

Dessa uppgifter togs fram i samband med boken "Diabetes inte" av Litsfeldt.

Kan det vara en bidragande orsak till att kostråden inte förändras?

För vem tjänar pengarna?

Antagligen mest läkemedelsföretagen och i viss mån läkarna själva och dietisterna och också livsmedelsindustrin….

Fantastiskt, eller hur

Ja det vore ju roligt om denna nu kunde få komma fram i offentligehetens ljus och visa på fördelarna med LCHF kost och "bot" av diabetes typ 2.

Vi alla får väl hjälpas åt att sprida budskapet och studien så gott vi kan till bekanta och kanske tom till pressen.

Tänk om det kunde finnas några journalister som vågade ta i saken,  de vågar ta i så mycket men denna potatis verkar vara väldigt mycket för het…

Vilka summor samhället skulle spara som kunde komma andra sjukdomar/vård tillgodo, forskning och gud vet vad!

Hej

Jag fick veta i slutet av nov 09 att jag hade "diabetes" baserad på  två blodsockermätningar 7.1 och 8.1, s.k fasteblodsocker. Har ätit typ LCHF mat sedan juni 09 och gått ner från 111.5kg till 105kg. har HBA1c = 5.5. Min blodsocker har aldrig varit högre än 9.0. Vanligt kan den ligga på ung. 6.5- 7.7 före mat och efter 2 timmar t.o.m lägre än före.

Första gången när jag var hos diabetesköterskan tyckte hon att jag hade för mycket ketoner i uriner och sa att jag måste äta mer frukt och "vanligt mat", samtidigt som hon varnade mig för Annika Dahlqvist. Vad ska man tro om sånt.

#& Inget, skulle jag säga.

Ät du din lchf mat och må bättre och bättre. Fast kanske du ska äte lchf utan "typ" framför …. (om nu "typ" står för ungefär)

Det är väl bara ett utryck. Jag äter ganska strikt. Det enda störande är att diabetesköterskan hela tiden tjatar om ketoner. Nu vill hon ha en ny urin prov för att kolla, fast hon vet varför.

Fråga henne vad problemet med ketoner i urinen är?

Om vi äter strikt LC kommer vi att vara i ketos, vilket inte är något fel. Utan tvärtom.

Vad jag kan tänka mig är att hon inte har samma åsikt om saken. hon tror att det är jättefarligt  med ketoner och tycker att jag måste äta mer "normalt" och det är ett mot förhållande som gör att vi inte får någon förtroende för varandra.

Dessutom tycker diabetssköterskan att det  inte längre finns någon utrymme för kostbehandling utan all diabetes skall behandlas med läkemedel.

http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/anekdoter/kitabu

Printa ut min historia från länken ovan och ge till din diabetessköterska.

Jag har varit i ketos i snart 3 år.

Om hon påstår att det är risk för ketoacidos med ketoner i urinen måste hon veta att blodsockret måste vara ganska högt för att detta skall inträffa.

Jag har stadigt 3-5 + när jag mäter ketoner med ett blodsocker runt 5,5 och ett HbA1c på 4,7%.

Kom med på kryssningen 16-17/4. Vi skall prata en hel del om LCHF och diabetes.

Helena Hesselmark

diabetiker typ 0

Tack för tipset

Jag läste "Spektakulär diabetes-studie" hos Kostdoktorn.

Det är en lite märklig studie man hänvisar till: http://www.nutritionandmetabolism.com/content/6/1/21

Om man skärskådar studien så finner man att långtidssockret sjönk som en sten vid en test efter tre månader. Därefter förbättrades det värdet knappast alls.

Varför sjönk då långtidssockret? Om man slopar kolhydraterna så kommer ju blodsockret att ligga nästan konstant. Eftersom man kapar bort topparna så sjunker givetvis medelvärdet dramatiskt, speciellt hos svårt sjuka diabetiker där topparna varit höga och breda. Den här effekten får man iinom 24 timmar. Fullt genomslag i långttidssockret kommer sedan efter 3 månader eftersom de tar tid för röda blodkropparna att förnya sig. Det är alltså en självklarhet att långtidssockret faller dramatiskt. Mitt fastesocker sjönk närmare 40% på 24 timmar när jag strök kolhydraterna.

Kostdoktorn tillägger en tråkig kommentar: "Det är så man kan bota vuxendiabetes." (understrykningen är min)

Det är ju inte alls sant. Man botar inte diabetes genom att dra ner kolhydraterna, man kringgår sjukdomen vilket ju verkligen inte är illa det. Det är alltid vanskligt när läkare inte är noggrann med formuleringarna eftersom människor tenderar att sätta tilltro till deras utsagor.

Om man påstår att man botat en diabetiker skall man naturligtvis göra glukosbelastning. Man kommer då tyvärr att finna att förmodligen allihop utan undantag lider av fortsatt men kontrollerad diabetes. Skulle någon vara botad så vore det ju verkligen en sensation, värd att fira.

Lägg märke till att BMI över tiden knappast förändrades i studien. Däri ligger orsaken till att förändringen stoppades upp. Viktminskning däremot leder till en fortsatt förbättring. Det finns belagt i studier. Och många överviktiga diabetiker typ 2 har ju kunnat kasta pillerburkar och sprutor genom att nå normalvikt. Jag hoppas också kunna klara av det …

Håkan

Det som felaktigt brukar kallas "långtidssocker" heter HbA1c, mäts i % och har bara indirekt med blodsockervärden att göra. Det mäter andelen glykerade (försockrade) blodproteiner av ett särskilt slag. Och en gång glykerade förblir de glykerade resten av sin levnad.

De röda blodkropparna har en livslängd på cirka 120 dagar innan de, glykerade eller ej, tas in för återvinning. Det betyder att bara en mindre del byts ut varje dag. Även om man under en tid skulle ha ett blodsocker på 0 mmol/L så skulle resulterande HbA1c ändå bara minska med i storleksordningen 1/120 för varje dag. Nu är detta alls inte möjligt, men visar att det helt enkelt inte går att sänka värdet snabbt hur än man gör, möjligen bortsett från genom omfattande blodtransfusioner. 

Å andra sidan kommer även enstaka höga BS att höja HbA1c snabbt eftersom glykeringen sker som en funktion av blodsockernivån (och tiden). Därför är det fördelaktigt att finna en hållbar livsstil som ger ett balanserat medelblodsocker utan större svängningar.

• Fasteblodsockret mätt i mmol/L faller verkligen som en sten så snart man utesluter kolhydrater och inte heller överdriver proteinintaget.
• HbA1c, glykering mätt i % av hela mängden, kan inte ändra sig snabbt oavsett hur bra fasteblodsocker man har.

Ett förhöjt HbA1c skvallrar om att medelblodsockret, mätt i mmol/L, har varit nog så högt med en åtföljande förhöjd insulinproduktion och -frisättning. Detta lagrar in fett samtidigt som glukagonet inte tillåts styra mot frisättning av fettreserverna.

Det är alltså mediokra blodsockervärden som ger dålig viktnormalisering (nedgång), inte nedgången som ger bättre blodsocker.

Man kan för närvarande inte bli "botad" från någon variant av diabetes, däremot kan man ta kontroll över den.

mvh / Erik

Tillägg:

Erik, jag noterar att Ditt och mitt svar på frågan i tråden, Kan man bota vuxen diabetes?, är NEJ.

Kanske med tillägget att man med en transplanterad frisk bukspottkörtel givetvis är "botad" men då har ett nytt problem, tendensen till avstötning. Dessutom är ju tillgången till bukspottkörtlar synnerligen begränsad. Diabetes typ 2 göre sig nog ej besvär i den kön.

Man kan också transplantera bara betacellöarna och kapsla in dem biologiskt för att förhindra avstötning. Forskning pågår men takniken tillämpas redan i Sverige och är betydligt enklare än att transplantera en hel bukspottkörtel.

Dessa metoder används framför allt på patienter som fått njurskador av sin diabetes.

Även om svaret på ursprungsfrågan just nu är NEJ så finns det all anledning att tro att en bot kommer någon gång framöver. För den som vill bli glad, läs http://esciencenews.com/articles/2010/06/21/gene.therapy.reverses.type.1.diabetes.mice?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+eScienceNews%2Fpopular+(e!+Science+News+-+Popular som handlar om genterapi hos möss med diabetes typ 1. Det är oerhört lovande. 50% av mössen blev botade från sin diabetes med en enda injektion och effekten kvarstod efter 20 månader.

Håkan