Diabetes typ 2 Läst 2045 ggr

Nydiagnostiserad typ 2

  Olästa | Bevaka | Bokmärk

Hej! Jag är ny här och fick diagnos för en månad sen. Högt blodtryck och diabetes typ 2. Har varit trött länge men kopplade det till mycket traumatiska händelser i mitt liv de senaste två åren. Ingen ökad törst eller urinmängd bara gruvligt trött.

Nu - gå ner i vikt. Kostomläggning och daglig motion. Fått Amlodipin för blodtrycket och Metformin för blodsockret. Kändes Ok i början, positiv till att det upptäcktes i god tid. Nu - skitless och på gränsen till depression. Ont i magen jämt, Metforminet? Huvudvärk, Amlodipinet?

Sover jättedåligt, vaknar varje timme hela natten. All vaken tid går åt till att planera maten, tugga, tugga och tugga. Nytt för mig, slarvat jättemycket och ätit för lite och tagit igen allt på kvällen. Jag är 53 år och har en tonåring boende hemma och en vuxen son med två små barnbarn. Borde orka mer men känner att jag vill bara dra täcket över huvudet och slippa allt och alla som förväntar sig att jag ska orka med allt som vanligt.

Finns det nån som känner igen sig? Eller håller jag på och bryter samman?

 

Vilken sorts metformin har du?

Det finns kanske 15 olika sorter.

Två av dem, Glucophage och Hexal, innehåller en komponent som bisubstans alla de andra innehåller en annan. Tål man inte en sort kan man kanske tåla den andra.

Har du blodsockermätare?

Tillräckligt med stickor?

Äter du lågkolhydratkost/LCHF?

Om du vill kan du maila mig på

hesselmark@gmail.com

Jag har en god vän som trodde att hon fått kolera när hon fick en ny sort. Försvann när hon bytte tillbaks.

Helena hesselmark

diabetiker typ 0

 

#1: Vad innebär den kostomläggning du genomför?

"All vaken tid går åt till att planera maten, tugga, tugga och tugga."

 

Det sista intresserar mig särskilt, varför tugga maten som Madonna? Bortsett från att det kan vara fördelaktigt vid speciella sjukdomstillstånd så är det ett sätt att höja GI på kolhydratrik mat.

Som diabetiker typ 2 är det enbart kontraproduktivt, det höjer BS snabbare och det vill du förmodligen undvika.

 

Det är klart att man känner igen sig. Man blir deppad av att få reda på att man fått en kronisk sjukdom, det här med "varför just jag" . Jag grät nog i tre veckor minst och gör det fortfarande ibland.

Sen där någonstans upptäckte jag att det fanns viktigare saker i livet än att deppa ihop och att det fanns stora möjligheter att göra något åt det, samtidigt som jag kunde äta gott och ha det rätt så bra ändå.

Pröva LCHF, släng bort allt mjöl och pasta du har hemma, gör en riktig skafferirensning. (Av strösockret, havregrynen och solrosoljan gör du en pasta och smörjer in dina ben med, duscha bort sen, och du har fina och lena ben. )Om du mår dåligt av din medicin, se till att du får pröva andra som Helena säger.

Ställ heller inte så stora krav på dig själv, dina barn och barnbarn vill ha kvar dig länge, så om du är trött, sov en stund. Du har all rätt i världen att dra täcket över huvudet ett tag och inte orka som om du var 25 år längre.

Man måste först komma till insikt, därefter acceptera, men sen, det finns massor att göra för att må bra och då framförallt att inte äta kolhydratrik kost som ju höjer blodsockret. Det finns de som tror att då får man ju inte äta något alls, hur ska det gå till? Men så är det inte alls. Jag har aldrig ätit så gott som nu, och med gott samvete.

Läs i denna folder

Så hittar du massor av mat och annat gott.

 

//Karin

Sajtvärd på Diabetes.ifokus

Det där med motionen har varit ett gissel för mig, men kom på att jag ju kan göra gamal hederlig gymnastik hemma. Man bestämmer sina rörelser och gör så många man orkar.

Kram

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Yamuna,

Jag förstår så väl att Du är urless på situationen. Jag känner igen mig.

Jag skulle tippa på att det är Metforminet som är boven vad gäller magen. Metformin är en mycket bra medicin men vissa av oss tål den helt enkelt inte. Det finns dock många olika alternativ.

Själv har jag valt att begränsa intaget av kolhydrater. Det gör att insulinsvängningarna blir mindre och blodsockret ligger jämt under dagen vilket gör att jag aldrig blir hungrig vilket ju hjälper när man vill tappa vikt.

Efter att ha gått igenom alla alternativa mediciner (och sprutor) så propsade jag på att få Amaryl vilket för mig personligen fungerat utmärkt. Hade lite ont i magen 24 timmar sedan inte ett spår av problem. Och blodsockret har fallit som en sten. Metformin är förstahandsalternativ tack vare sitt funktionssätt men Amaryl har för mig personligen varit räddningen.

Ett annat viktigt sätt att reducera blodsockret är motion. Som Du också nämner. Motion sänker omedelbart långtidssockret och minskar risken för skador.

Viktminskning är jätteviktig eftersom Du i bästa fall kan slippa mediciner. En betydande viktminskning sänker blodsockret dramatiskt.

Jag fick min diagnos för dryga 2 vackor sedan. Jag hade skyhöga värden. Nu har jag med slopade kolhydrater, motion och Amaryl nästan nått normalnivå vilket är underbart. Kämpar också med viktminskning men det är oerhört svårt för mig. Måste i princip fasta för att gå ner. Metformin hjälper men eftersom det inte är något alternativ för mig så har jag inte den fördelen.

Kämpa på. Ha som mål att nå normalvikt. Då kan mycket av Dina problem lösa sig automatiskt.

Varmt lycka till!

Håkan

 

Flytvasten, jag avråder dig från att fasta. Kroppen tror då att den går in i en svältperiod och när den sen får mat lagrar den på. Vet detta av egen erfarenhet.

Något som jag har upptäckt sista tiden verkar vara effektivt för att gå ner i vikt och sänka blodsockret är att ta en snabb halvtimmespromenad före frukost. Jag har på detta sätt gått ner några kilo från att ha stått still i ett år. Har ätit LCHF i knappt 1 ½ år, och har nu lättat 16 kilo.

Tack Suhair! Nej, jag tror inte heller på fasta i det långa loppet. Så Du kan vara lugn Skrattande

Motionstipset är bra! Överhuvudtaget blir det nog motion som får lösa mitt viktproblem framöver. LCHF fungerar inte på mig vilket är ledsamt. Jag vet att det bevisligen fungerar på många men jag tycks inte tillhöra den lyckliga skaran. Jag måste nog räkna kalorier vilket jag tycker är vidrigt tråkigt. Hursomhelst, LC kommer jag att fortsätta med.

Mvh

Håkan

 

#5: Diabetes typ 2, åldersdiabetes eller sockersjuka, är en åkomma som yttrar sig i att kroppens muskelceller* inte tar till sig energi i form av glukos i omfattning som hos friska. Bukspottkörteln anstränger sig allt mer och producerar större och större mängder insulin som bland annat är en signal till muskelcellerna att sända upp glukostransportörer, GLUT4, till cellmembranens yta för att släppa in mer glukos.

Allt eftersom cellerna reagerar mindre och mindre på insulinsignaleringen så ansträngs de insulinproducerande betacellerna till sitt yttersta och orkar till slut inte längre. Vid det laget börjar blodsockret stiga så pass att kroppen försöker göra sig kvitt blodsocker genom en dramatiskt ökad urinmängd, man blir gigantiskt törstig och dricker kopiöst. Förr eller senare leder detta till läkarbesök och diabetesdiagnos.

Amaryl är en sufonureid, ett medel som stimulerar (snarare piskar) betacellerna att jobba på högtryck igen. Frågan är för hur lång tid det fungerar?

*) Fettceller utsätts inte för denna sänkning i glukosupptag och reagerar följaktligen, för 80% av dt2-or, genom att växa till. Viktuppgång är alltså en följd av dålig blodsockerkontroll, inte tvärtom. Faktiskt fungerar fett-tillväxten som ett skydd för kroppen då annars blodsockret skulle stiga till akut farliga nivåer.

mvh / Erik

 

Erik,

> Amaryl är en sufonureid, ett medel som stimulerar (snarare piskar) betacellerna att jobba på högtryck igen. Frågan är för hur lång tid det fungerar?

I mitt fall är frågan av akademiskt intresse. Jag har i princip att välja mellan insulin och Amaryl (då jag inte tål metformin) eftersom mitt fastesocker utan endera är farligt. Framtiden får jag hantera när den infinner sig. Jag har i en tråd på forumet redovisat en studie som visar att insulinproduktionen med Amaryl är bättre än vid diet och metformin under åtminstone åratal, eller så långt studien sträckte sig. Kurvorna visade inga tecken på konvergens överhuvudtaget så möjligen är skillnaden evig. Man dödar alltså inga betaceller med Amaryl, utom den "normala" betacelldöd som under alla förhållanden skulle inträffat allt eftersom sjukdomen fortskrider.

Glädjande nog finns det ju flera studier som visar att viktnedgång hos överviktiga diabetiker kan ge en dramatisk förbättring av fastesockret. Det är mitt stora hopp. Men resan ner till normalvikt är inte lätt som många erfarit Rynkar på näsan Jag försöker nu gå minst en mil om dagen. Hur normalviktiga diabetes typ 2 med högst fastesocker skall förfara vet jag inte. De har definitivt en knepigare situation.

Håkan

 

 

 

 

Yamuna här igen!

 

Idag är jag mycket gladare! Fick diagnos 18 maj - långtidssocker 9,8. Idag långtidssocker 7,9 och stick i fingret 6,3 - min läkare sa att det var mycket, mycket braGlad

 

Behöver inte äta Metformin eller Statiner nu - hurra! Har kört låghydratkost i två veckor och mår jättebra. Min mage (IBS) har blivit botad på på köpet.

 

En riktig lyckodag idagSkrattande

 

Önskar er alla därute en riktigt fin midsommar!

#9: Mitt eget val i en liknande situation blev att satsa på ett lågt insulinbehov snarare än hög produktion.

Kroppen har bara ett hormon som kan sänka blodsocker, insulin, men minst 3 som kan höja det: glukagon, kortisol, adrenalin och tillväxthormon. Jag tycker det antyder åt vilket håll kroppen är anpassad av evolutionen att reagera.

Grattis Yamuna! Kanon och på så kort tid!

Hoppa glassen och snapsen till midsommar, vispgrädde och kanske lite vin är så mycket bättre, men man kan också vara utan när man är så glad så glad.

Trevlig midsommar själv

//Karin

Sajtvärd på Diabetes.ifokus

Tack Karin20!

Inga problem med vare sig glassen eller snapsen - inte sugen. Däremot drömmer jag om matjesill, gräddfil med gräslök...mmmm

Sen ska jag till Turkiet och äta ostar och oliver. Vi åker All Inclusive till ett hotell som vi brukar besöka och det känns surt när jag  känner till deras underbara buffé. Fria drycker, mat och fika och glass hur mycket som helst och jag får äta ost, oliver och dricka vatten. Men vad gör det när jag är så glad så gladFlört

 

>#9: Mitt eget val i en liknande situation blev att satsa på ett lågt insulinbehov snarare än hög produktion.

Satsa på lågt insulinbehov?! Vad innebär det konkret?

Om man stryker kolhydraterna i kosten, inte tål Metformin och har ett farligt högt blodsocker så är det ju handlingsalternativen på kort sikt tyvärr inte så många: antingen använder man mediciner som minskar insulinresistensen (tyvärr har alternativen till Metformin mörka baksidor som förhöjd risk för cancer, hjärtattack mm), använder mediciner typ Amaryl som hjälper bukspottskörteln att producera mer insulin eller också tillför man insulin.

För mig personligen har Amaryl varit ruskigt effektiv och sänkt mina blodsockervärden till ofarliga nivåer.

Håkan

Yamuna, kul att Du blev glad!

När Du nu slutar ta Metformin kommer värdena att höjas igen. Jag hoppas man kommer att kontrollera Dig noga framöver för att kunna sätta in förnyad behandling vid behov. Det är så enormt viktigt att hålla nere blodsockret innan alltför många betaceller dött.

Håkan

Då ska jag berätta för dig att jag slutate med Metforminet redan  för 10 dagar sedan och inte märkt någon förändring. Anledningen tilll att jag slutade? Jo, efter kontakt med min läkare fick jag den ordinationen då mig mage kraschade fullständigt.

Jag har en mycket bra kontakt med min läkare så det blir nog bra.

 

#14: Jag stryker radikalt CHO i kosten eftersom de genomgående ställer till med problem för dt2-or. Överskott av proteiner utöver det faktiska aminosyrabehovet omvandlas till 80% till glukos, blodsocker. Man skall därför inte öka proteinintaget i onödan.

Tar man bort dessa blodsockerhöjare från maten och försöker dämpa stress så försvinner majoriteten av faktorer som höjer blodsockret över "friska" nivåer.

Detta sätt innebär att man bör känna till var i maten kolhydrater dyker upp och där brister det för rätt många LCHF-wannabees.

mvh / Erik

Hej ErikEdlund, jag undrar om det är mig du kommunicerar med eller är det Flytvästen?

Yamuna

#18: Detta forum har ingen citatfunktion så därför har jag skrivit numret på inlägget jag kommenterar allra först.

Grattis till dina framgångar. Försök att föra bok över vad du gör och hur resultatet blir, då ser du snart vad som är orsak och dess verkan.

mvh / Erik

 

Yamuna. All inclusive boende med bufféer är det allra bästa man kan få! Massor av gott att äta brukar det vara, alla måltider! Och vinet är drickbart.

Vi var på Lanzarote i vintras och jag fick äta massor. Grillat kött, goda skaldjur, riktiga fläsksvålar, nyskördad sparris, lax, röror... Det fanns hur mycket som helst.

Och när de andra hade ätit sig mätta på pasta och potatis, så kunde jag ta lite till! Av det goda.

Riktigt smör! Margarinet fanns på dietbordet!

Ha det så gott!

//Karin

Sajtvärd på Diabetes.ifokus

... men den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus. Det är gratis och tar bara en minut. Klicka här för att skapa ett iFokus-konto!

Mer på iFokus