Mitt liv har blivit bättre.
Har fått lära mig äta bättre och prova nya recept och ingredienser.
Motionerat har jag alltid gjort.
Jag har aldrig gillat pasta och ris. Kan ta det ibland. Men äter hellre bara protein och grönsaker/sallad.
Jag har en väldigt svår IBS.
Måste äta små portioner och vila efter. Annars går magen sönder.

Nu fungerar min medicin så bra så jag kan egentligen äta vad jag vill utan problem.

Nej, överlag tycker jag inte att jag har förlorat något eller att livet är en kamp. Jag har gjort vissa drastiska förändringar men det är ju något jag har valt för mitt mående. Jag har testat vad som fungerar för just mig, och väljer det som får mig att må bättre. För mig är det förändringar som jag testade även innan diagnosen och som även då fick mig att må bättre, men diagnosen har gett mig starkare skäl att hålla kvar dom ändringarna.

Sen finns det väl vissa dagar där det är tyngre, och vid vissa tillfällen har jag känt att jag har förlorat något viktigt. Men en vanlig dag tänker jag faktiskt knappt på min diabetes

För mig är allt upp och ner, vissa dagar är det nästan ok och andra dagar vill jag inte ens tänka på det.
Känner mig "hungrig" i stort hela tiden och bara vill ha mer och fel saker hela tiden.

Behöver antagligen mycket mer tid på mig än än dessa 6 månader som gått att försöka anpassa mig till detta nya s.k. livet…
Jag känner mig bestulen på livet helt klart men så var det redan innan, nu har det bara blivit ännu värre.

#3: men varför känner du dig hungrig?
Äter du dig inte mätt?

Nu har jag problemet att jag inte blir hungrig. Utan får påminna mig om att äta.

Men hade jag varit nästan konstant hungrig hade jag ätit två rejäla måltider. Mycket grönsaker, protein och någon fet sås.
Där emellan något lättare mellanmål.
Oavsett vad min diabetes läkare /sköterska sa. Alla är olika

Skulle jag äta mig så mätt som jag brukade innan, så hade mitt socker legat runt på 25-35 varje gång är jag säker på.
Jag var en storätare och dessutom på fel sorts mat. Tänk dig 5 potatisar, sås, 7-8 köttbullar och lite grönsaker till det, det var vad jag kallade 1 portion.
Men det var i regel det jag åt på en dag sent på kvällen, sen kunde jag dricka 4-6 muggar te under den tiden jag var vaken på kvällen/natten och lite bullar, kakor och godis till det!😲
Helt fel med andra ord!
Så jag har en hel del olika saker att kämpa med.

#5: men gå hungrig går ju inte. Man måste äta sig mätt.
Minska potatis till 3 st, lägg på mer grönsaker.
Du måste ju prova dig fram. Eftersom du redan har problem att hålla sockret i skick så fungerar inte sättet du äter på nu. Varför inte prova något annat?
Äter man sig mätt går man inte och blir sugen och småäter.
Man måste hitta vad som fungerar för sig, inte vad alla andra säger hur man ska äta.

Poängen är ju att jag inte skall äta allt på en gång, utan sprida ut det över dygnet och det är en av de stora problemen jag har.
Åt ju aldrig någonting på dagarna innan utan allt sent på kvällen/natten.
Nu skall jag ju försöka att äta lagom/lite flera gånger under dagen och det är ju det som är mitt problem, jag är inte hungrig och tröttnar fort på maten.
Jag har ingen lust att laga eller fixa något att äta flera ggr om dagen, tycker det var bekvämt att äta 1 gång om dagen innan och det funkar ju inte om man har diabetes…

#7: men vad händer om du äter 1 gång/dag? Har du provat?
Det kanske funkar perfekt för dig.
Alla fungerar ju olika.
Om inte sättet du äter på nu fungerar, varför inte prova på något annat sätt?
Jag ser inga som helst problem i det.

Sockret går upp till över 30 och jag mår som jag gjorde när jag blev inlagd, de fattade inte hur jag hade klarat mig så länge som jag gjort men det var på håret som de sa. Ett par dagar till och jag hade antagligen blivit liggandes medvetslös i lägenheten och eftersom det går dagar emellan jag pratar med någon så hade jag antagligen inte levt idag.

#9: Du måste få kontakt med en dietist som kan hjälpa dig få ordning på måltider under dygnet i lagom storlek. Då kan nog ditt socker också komma i ordning.

Diabetessköterskan sa att det inte fanns någon här i staden. Jag har hört att det finns men bara för patienter som är inlagda på lasarettet och det tänker jag inte bli igen.

#10: Håller med!

#11: Ett distansmöte via video eller telefon måste gå att få till.

#13. Som jag skrivit innan någonstans, så vill jag träffa folk i levande livet och inte genom någon apparat. Det blir så lätt missförstånd.

#14: Som jag skrivit förut:
Du behöver träffa dietist, disbetesläkare och diabetessköterska för att diskutera din diabetesvård. Hur du gör det är upp till dig, men har kommit med förslag för att underlätta för dig. Missförstånd kan det bli oavsett hur man kommunicerar.
Du kanske ska skriva ner alla funderingar och lämna in dem till vården.

Jag träffar diabetessköterskan ca varannan månad, har träffat en allmän läkare för allt och min diabetes flera gånger och även en psykolog sköterska.
De ger mig råd men jag känner inte att det passar mig och min livsstil riktigt. Jag skriver upp alla frågor jag har och tar dem med sköterskan när jag träffar henne.
Nu har de haft semester, så det har gått lite extra lång tid mellan mötena men det börjar att rulla på nu i september igen.

#16: Lycka till!

Tack! Förr eller senare skall jag nog komma på knepet att klara den här resan. Det är bara jobbigt så här i början, då det är så mycket nytt att lära sig och hela livet ställs upp och ner.

#18: Ja, det är inte lätt och en stor omställning!

#0: Jag saknar chips med dip, lösgodis, fikabröd, bantar för närvarnde för att bla komma till rätta med ett envist jävla blodsocker som inte vill ner till 6 och där under.

Jag saknar allt det som är gott och ändå fuskar jag nästan varje dag.
Får tvinga mig själv att äta sådant som skall vara bra men inte är det någon höjdare precis, försöker se det som medicin men det hjälper inte när jag hela tiden tänker på all annan god mat som jag hade kunnat äta istället.
Har t o m mardrömmar om vad jag vill äta och helst inte skall.👎

Börja med att säga att jag har ingen aning om vad som är viktigt när det gäller diabetes. Men jag antar att näring är en del av det.

Så det jag skriver kanske är alldeles uppåt väggarna.

Det finns ju näringsdryck på apoteket. En flaska innehåller ungefär 1 dl. Den ska kunna ersätta en måltid och då innehålla de näringsämnen man normalt får från en måltid. Kanske bäst att säga det är ju inget man blir mätt på, men man får i sig näringsämnena och kalorierna man ska ha.

Dom är i förpackning om 4. Och kostar ca 130kr för dom 4 då så det blir ju dyrt i längden. Det finns ju olika varianter beroende på vad det är man behöver.

Skulle det kanske funka att ersätta en eller två måltider med sån näringsdryck och sen äta lagad mat på kvällen. Men då kanske ha mer grönsaker i den lagade måltiden.

Så du tarotstollan kanske kan fråga din diabetessköterska om det kan funka för dig eftersom du har såna problem som du har. Eller om du törs prova på egen hand för du ser ju på ditt socker om det kan funka.

Tack för tipset men tyvärr inget för mig. Mjölk, fett och alldeles för mycket socker i.

Jag skall försöka prata med diabetessköterskan igen men hon säger bara till mig att "hon kan inte bestämma vad jag skall äta" mer än att hålla mig borta från socker och kolhydrater".

Tarotstollan #23 det var synd.

När jag läser, bara den här tråden, så verkar det ju vara olika från person till person hur det funkar.

Min mamma har diabetes och hon har inte ändrat på så mycket. Visst hon får ju äta 3 mål om dan. Men annars har hon inte ändrat så mycket, visst finns det väl mindre skillnader när det gäller mat, men mest är det väl sockret som hon ändrat på.

Kanske för att det kan se så olika ut för olika personer som din diabetessköterska säger som hon gör. Att en sak funkar för en, men inte för en annan. Så var och en får på egen hand komma underfund med vad som funkar.

Ja, det är så mycket att ta hänsyn till och alla är vi olika.