Du verkar inte vara "sams" med din diabetes. Har du inte kontakt med någon diabetessköterska som du kan ventilera med och ringa och fråga vid akuta situationer?

Måste man höja blodsockret snabbt när det är lågt? Med snabba kolhydrater? Jag har själv haft väldigt svajigt blodsocker och var på väg mot diabetes, men genom att aldrig äta snabba kolhydrater och dra ner på övriga, så har alla mina symptom försvunnit.
Det är en myt att vi måste tillföra socker utifrån, levern tillverkas glukos, men äter vi mycket socker sparar såklart levern på krafterna och tycker inte den behöver det. (Vilket hände mig)

Det finns många som fått diagnosen diabetes 2 och som genom kostomläggning sluppit mediciner.

Att ha högt blodsocker är farligt för blodkärlen och påverkar syn, blodcirkulation mm. Att ha insulin i blodet är inte heller så nyttigt. Om man inte äter så mycket kolhydrater (socker) så slipper man båda.

Det vore bra om du träffade en diabetessköterska som du har förtroende för och som är lite påläst om de nya rekommendationerna och inte bara förespråkar mer socker - mer insulin. Ju mindre socker, desto mindre insulin och desto mindre svajigt blodsocker. Det bästa är väl om du kan hålla en jämn nivå.

Det verkar som om du är rätt så orolig, det måste vara jobbigt att känna att man inte har kontroll. Ta kontakt med vården.

Jag har bara en diabetessköterska och henne träffade jag i februari för min årskontroll, nu kommer jag inte att se henne förrän nästa årskontroll.
Jag blir så dålig då sockret är lågt, kan knappt tänka, skakar, benen bär mig knappt och är virrig. Får vara glad att jag kan ta mig ur sängen och till kylskåpet.

Jag har ringt och pratat med henne innan och ofta säger hon bara "att jag skall testa mig fram till det som känns bra för mig".

Att du får så lågt socker så ofta verkar inte bra. Tar du inte för mycket insulin?
Det är ju inte meningen att man skall behöva trycka i sig det som gör att man fått diabetes bara för att man har för mycket insulin i kroppen.

Alla som har diabetes tar inte insulin, en del klarar sig med tabletter (typ Metformin). Finns det ingen annan du kan få träffa, jag tycker din sköterska verkar lite väl nonchalant. Har du berättat för henne hur du mår och hur ditt blodsocker åker upp och ner? Finns det ingen annan vårdcentral i närheten som du kan lista dig hos? Eller någon stödgrupp? Samtalsgrupp där man kan lära av och tipsa varandra?
Både socker och insulin är skadligt för kroppen så det bästa är att äta så lite som möjligt och ta så lite som möjligt.

Insulin är livsnödvändigt om man har diabetes typ 1. Så det är absolut inte skadligt.

Jag har en anhörig med diabetes typ 2 och känner igen mycket av det som Tarotstollan beskriver. Det är årliga kontroller och patienten får inte sällan ringa och tjata om att få ens den tiden.
Sedan är det standardsvar som kommer fram i samtalet och inte frågan om någon särskilt individuell behandling.
Jag/hen vet inte om det skulle vara särskilt mycket bättre någon annanstans, och hur ska den drabbade orka med både sin sjukdom, tjata på vården och söka bättre alternativ?

För ett par årtionden sedan var det bra diabetesvård på den vårdcentralen, en intresserad, kunnig, läkare och otroligt engagerad sköterska. Det har ändrat sig. Nu handlar det om rutiner.

#2 Hoppas det blir bättre för dig, Tarotstollan! ❤ Ge dig inte!

#4 Absolut!! Det räddar liv vid typ 1.

#3. Jag tar 3 doser insulin om dagen som är bestämt. Ibland får jag ta lite mera om sockret är väldigt högt. Jag tar också 3 tabletter Metformin om dagen.

Hon är medveten om att mitt socker åker upp och ner och hon säger att jag måste äta mindre och oftare, vilket är svårt för mig med tider och att jag inte har några direkta hungerkänslor.
Jag får titta på klockan för att komma ihåg att jag skall äta, annars blir det bara en gång om dagen för mig med ätandet och då äter jag mängder, vilket inte är bra.
Så numera äter jag två gånger om dagen, ibland tre beroende på vad klockan är.

Här finns inga stödgrupper vad jag vet. Frågade om diabetes skola på vårdcentralen men det visste de inte om det fanns någon. Det kanske bara är de som har Diabetes typ 1 som får den hjälpen.
Har pratat med diet sköterska också men det verkar som att allt extra stöd har försvunnit p g av ekonomin.

Det är lika dant på andra vårdcentraler, vet om andra som har det lika besvärligt och värre än vad jag har det.

#4: Självklart vet jag att insulin är livsviktigt vid diabetes typ 1.
Insulin gör att vi inte får skador av sockret. Men insulin gör också skada på kroppen. Det är inte ovanligt att matintag och insulin hamnar i ofas och då kan det bli farligt för patienten, man kan t o m dö. (Finns mordfall med insulin)

Insulin skapar också viktuppgång i och med att det trycker in sockret i cellerna så det inte åker omkring i blodet.
Det är väldigt komplicerat med socker och insulin. Vid typ 1 måste man ta insulin, men det finns många med typ 2 som slipper insulin överhuvudtaget på grund av att de äter ytterst lite kolhydrater (som omvandlas till socker).
https://www.mynewsdesk.com/se/diabeteswellness/news/slapp-boerja-med-insulin-paa-grund-av-aendrad-kost-363188

Jag tycker i alla fall att det verkar snett att börja med att bestämma hur mycket insulin du skall ta och sedan anpassa maten efter det. Som gjort för att det skall bli jobbigt. Man måste utgå ifrån vad och hur du äter och så anpassa ev insulin efter det.

Om du letar på nätet kanske du kan hitta grupper att diskutera med. Även om det vore bättre att hitta fysiska människor så kanske de här grupperna kan vara något för dig
https://www.facebook.com/profile.php?id=100089602306882
https://www.facebook.com/SmartaDiabetiker

Där verkar finnas en något mer modern syn på diabetes.

Det skulle vara intressant att veta ungefär vad du äter på en dag, om du orkar/vill berätta.

Det enda som är nästan lika är den s.k. frukosten. Antingen 2 mackor eller 1 macka och råg gröt eller så + te.
Kvällsmaten är olika, beroende på vad jag har hemma. Ofta färdigköpta matportioner + en massa extra grönsaker eller sallad.

Anpassad insulin dos är standard, de räknar ut efter vikt och längd bl.a. Jag är inte insatt i hur de gör det.
Tack för länkarna in till Facebook, jag har inte det så kan inte läsa om jag inte får någon länk.

Insulin skapar också viktuppgång i och med att det trycker in sockret i cellerna så det inte åker omkring i blodet.

Kan du ange källor till detta eller är det bara vad du tycker?

#9:
Det finns väldigt mycket att läsa om detta. Bara några länkar.

https://medisera.se/fragor-svar/vad-ar-insulin/
” Insulin är ett livsviktigt hormon, men kan vara farligt i för stora mängder. Insulin gör att kroppens celler tar upp socker, det vill säga glukos, från blodet. Då sjunker blodsockret. Kroppens celler kan inte bedöma om det pågår en överdos av insulin, utan fortsätter att ta upp socker så länge det finns insulin i blodet. Om det finns väldigt mycket insulin i blodet kan cellerna ta upp för mycket socker, då sjunker blodsockret. Lågt blodsocker gör att hjärnan och andra organ fungerar sämre.”

https://diabetes.nu/insulin-diabetes-behandling/
Insulins effekt på fett (lipider)
• Insulin minskar nedbrytning av fett i fettvävnaden. Det innebär att när vi äter mat så frisätts insulin som förhindrar nedbrytning av fett.
• Istället stimulerar insulin fettvävnaden till att producera mer fett (triglycerider). En del av det nya fettet kommer från matens fettinnehåll och resten kommer från att socker kan omvandlas till fett inuti fettvävnaden.
Sammanfattning: insulin leder till att vi tillverkar och lagrar mer fett.

https://www.mynewsdesk.com/se/diabeteswellness/news/hur-paaverkar-socker-vaar-kropp-370486
Vad händer i kroppen om vi inte blir av med överskottet på glukos? Först fortsätter kroppen att framställa mer insulin för att försöks pressa in mer glukos i cellerna. Men det förvärrar bara insulinresistensen och skapar en ond cirkel. När insulinnivåerna inte längre kan hålla jämna steg med den ökade resistensen stiger blodsockret till skyhöga nivåer. Det är då läkaren troligen ger dig diagnosen typ 2-diabetes.
Din läkare skriver kanske ut insulininjektioner, eller möjligen metformin, för att sänka blodsockret, men dessa läkemedel får inte glukosöverskottet att försvinna från kroppen. Effekten blir i stället att glukos fortfarande tas upp från blodet och pressas tillbaka in i kroppen. Glukosen transporteras sedan ut till andra organ, som njurar, nerver, ögon och hjärta, där det så småningom skapar andra problem. Ingenting har gjorts åt det verkliga problemet.

Nu vet kanske den traditionella sjukvården lite mer, men då jag i flera år led av blodsockersvängningar som gjorde livet väldigt jobbigt och komplicera fanns inga svar.
Jag blev inlagd på sjukhus för att fasta i tre dygn då man skulle mäta mitt blodsocker. Efter två dygn var mitt blodsocker så lågt att man avbröt och skickade hem mig med uppmaningen att äta var tredje timme och att alltid ha druvsocker med mig. Men just socker var ju det som fick mig att må dåligt. Efter ett par års eget googlande hittade jag svaret och det förändrade hela min tillvaro.
Många organ i kroppen är beroende av glukos, något som levern tillverkar (och man behöver inte äta socker för det), men på grund av att jag hela tiden tillförde socker utifrån så la den i princip av.
Medan min bukspottkörtel jobbade för högtryck för att bli av med sockret som rusade runt i blodet.

När jag slutade äta i princip alla kolhydrater men gav kroppen annan näring, så började levern jobba igen, bukspottkörteln fick vila och min kropp fungerade normalt. Nu kan jag äta en viss andel kolhydrater igen utan att min lever lägger av med glukosproduktionen och utan att bukspottkörteln behöver jobba för högtryck.
Naturligtvis gick jag också ner i vikt eftersom mina celler inte hela tiden blev matade med socker.

Därför är jag skeptisk till att TS fått dessa insulindoseringar utan att ta hänsyn till vad hon äter och hur hon lever. Det verkar vara tanklöst standardiserat och fungerar ju uppenbarligen inte eftersom hon hela tiden har problem. Och kanske skulle hon med en annan rådgivning kunna lägga om kosten och klara sig enbart på tabletter och slippa dessa toppar och dalar.

Hoppas att du inser att du ger råd till diabetiker om hur farligt insulin är.

De som läser på denna sajt är oftast diagnosticerad med diabetes.

Diabetes är en mycket allvarlig sjukdom och det är inte ovanligt att man hamnat i krisläge på sjukhus.

Tycker du att det då är ok att ge råd eller att skriva att man blir fet av insulin eller mer eller mindre avråda människor från att ta insulin?

Tar du ansvar för om folk blir sjuka när man följer dina råd eller åsikter som är tagna ur sina sammanhang?

#8: Längd och vikt verkar vara en ganska osäker beräkningsgrund. Vi är alla så olika och har olika sorts ämnesomsättning. Din frukost består till väldigt stor del av kolhydrater = socker. Finns det något du skulle kunna ändra? Ägg ger mycket energi och nästan alla näringsämnen vi behöver.
Har du kollat näringsinnehållet i färdigrätterna? De brukar inte vara de bästa. Plus att det i längden är väldigt dyrt.
Är du inte road av att vare sig äta eller laga din mat förstår jag att det är ett problem. Men skulle du vara intresserad av att lära dig så kan du alltid tipsa din region eller något studieförbund om en kurs.
https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/nyheter/malet-att-lara-sig-laga-till-ett-liv-utan-insulin/
https://www.diabeteswellness.se/nyheter-event/nyheter/kom-med-pa-en-inspirerande-matlagningskurs/
https://www.facebook.com/events/681888455611781/681888458945114/?locale=it_IT
https://www.kurser.se/kurs/matlagningskurs-karlstad

Det här är alla kurser som har varit, men det är ställen där du kan leta och fråga efter kurser.
Kolla också på ditt bibliotek om de har några kokböcker för diabetiker - det finns en hel del.
https://www.google.com/search?q=kokbok+diabetiker&newwindow=1&biw=1420&bih=762&sxsrf=APwXEdcNapsCGFwf8KH_gvz2J12xk4jzZw%3A1683352801563&ei=4exVZJ7wIcCvkdUP3Om66AQ&ved=0ahUKEwje5JLugeD-AhXAV6QEHdy0Dk04ChDh1QMIDw&uact=5&oq=kokbok+diabetiker&gs_lcp=Cgxnd3Mtd2l6LXNlcnAQAzIGCAAQBxAeMgYIABAHEB4yBggAEAcQHjIGCAAQCBAeOgcIABANEIAEOggIABAIEB4QDUoECEEYAFAAWI0OYNMQaABwAHgAgAFLiAHAA5IBATeYAQCgAQHAAQE&sclient=gws-wiz-serp

Jag tror att du skulle kunna må bättre med en annan kost som hjälper din kropp att hålla en jämnare blodsockernivå.

#11: Jag skulle aldrig råda någon att inte ta sitt insulin(eller annan medicin heller för den delen) - nu läser du lite avigt. (Citera gärna) Jag ifrågasätter sjukvårdens dosering som uppenbarligen inte passar TS eftersom det inte är första gången som hon får problem.
Man skall aldrig experimentera med medicin själv om man inte är väldigt påläst, och jag tycker fortfarande att TS diabetessköterska agerar nonchalant, och uppenbarligen inte tar till sig de problem som TS har.
Man kan leva ett jättebra liv utan problem även med diabetes, men medicinerna måste kalibreras lite mer finkänsligt.
Av vad som framgår av texterna jag länkar till tycker jag inte det ser ut som om det är insulinet som orsakar viktuppgång, utan det socker som hela tiden tas upp av cellerna på grund av insulinet. Det är ett väldigt välkänt faktum och ett stort bekymmer för många diabetiker, inget att hymla med.

Övervikt kan orsaka diabetes och diabetes kan orsaka övervikt, alla vet att det ofta går hand i hand på grund av det som står om cellernas sockerupptag.
Lösningen är givetvis inte att sluta med den ena medicinen eller den andra, utan att sjukvården tar ett helhetsgrepp om allting. Så folk slipper alla de obehagliga biverkningar som ofta kommer med åren. Men då krävs resurser som man inte tycker att man har, men som i längden skulle spara pengar i vården.

#0: För att återgå till ämnet och försöka svara på den egentliga frågan - nej, jag tycker inte att du gjorde något fel.

Är man låg och måste "extra-äta" så är det ju just för att höja blodsockret. Tar du då insulin också så pressar du ju ner värdet igen. Vilket inte är meningen.

En anledning till att det blir högt morgonen efter kan också vara att det blir en rekyl dvs att kroppens eget försvar kickar in i och med att du varit lågt nere.