Under pandemin har forskare uppmärksammat ett samband mellan covid-19 och förändringar i blodsockret. Flera större studier har också pekat på en ökad risk för att utveckla diabetes efter en covidinfektion. Samtidigt har frågor väckts om huruvida covidvaccination kan påverka risken för diabetes.

Det är viktigt att skilja mellan dessa två frågor. Forskningen ger i dag betydligt starkare stöd för ett samband mellan covidinfektion och efterföljande diabetes än för att covidvaccination skulle orsaka diabetes.

Ökad risk för diabetes efter covid

Flera stora studier och metaanalyser har undersökt personer som haft covid-19 och jämfört dem med personer som inte haft infektionen.

En metaanalys från 2025, som omfattade mer än 48 miljoner människor, fann en ökad risk för nydebuterad diabetes efter covid. Den sammanvägda relativa riskökningen låg omkring 41 procent. Sambandet var tydligare hos personer som hade haft en svårare covidinfektion.

Liknande resultat har setts i tidigare stora analyser. En metaanalys omfattande omkring 40 miljoner personer fann också en förhöjd risk för diabetes efter covidinfektion.

Det är dock viktigt att förstå vad siffrorna betyder. En relativ riskökning på exempelvis 40 procent innebär inte att 40 procent av alla som haft covid får diabetes. Den faktiska risken för en enskild person beror bland annat på ålder, ärftlighet, vikt, tidigare blodsockernivåer och andra riskfaktorer.

Varför skulle covid kunna påverka blodsockret?

Forskarna har föreslagit flera möjliga mekanismer.

En allvarlig infektion innebär en kraftig stressreaktion i kroppen. Stresshormoner kan göra att blodsockret stiger. Inflammation och påverkan på ämnesomsättningen kan också förändra kroppens förmåga att reglera glukos.

Det finns dessutom en viktig diagnostisk fråga. En del personer kan ha haft en begynnande eller oupptäckt diabetes redan före covidinfektionen. Infektionen kan då ha gjort att problemen upptäcktes.

Därför är det inte alltid möjligt att säga att varje diabetesfall som diagnostiseras efter covid faktiskt har "orsakats" av viruset.

Kopplingen till typ 1-diabetes

Även typ 1-diabetes har studerats i samband med covid.

En stor svensk registerstudie som publicerades 2026 omfattade mer än 9,5 miljoner personer och undersökte både SARS-CoV-2-infektion, vaccination och risken för typ 1-diabetes.

Studien fann en ökad risk för diagnostiserad typ 1-diabetes efter covidinfektion. Ökningen var särskilt tydlig under den första tiden efter infektionen.

Hos barn var den observerade risken högre under uppföljningen, medan även vuxna hade en ökad risk.

Det betyder inte att covid är den enda eller ens nödvändigtvis den viktigaste orsaken till typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes är en komplex autoimmun sjukdom där genetiska och miljömässiga faktorer samverkar.

Men hur är det med vaccinet?

Här blir forskningsläget annorlunda.

Det har publicerats fallrapporter där personer har utvecklat diabetes eller fått förändrade blodsockervärden efter covidvaccination. Sådana rapporter är viktiga när forskare letar efter möjliga biverkningar, men de kan inte i sig visa att vaccinet har orsakat sjukdomen.

För att undersöka ett sådant samband behöver man studera stora populationer och jämföra vad som händer hos vaccinerade och ovaccinerade, samtidigt som man tar hänsyn till bland annat ålder, tidigare sjukdomar och covidinfektion.

Den stora svenska registerstudien från 2026 är därför intressant. Den undersökte specifikt både infektion och vaccination.

Forskarna såg en liten ökning av diagnostiserad typ 1-diabetes hos vuxna under de första 30 dagarna efter den första vaccinationen. Däremot såg man inte samma ökning under senare perioder eller efter senare vaccindoser.

Det är en viktig skillnad.

Resultatet innebär inte att man kan dra slutsatsen att vaccination orsakar en bestående ökning av typ 1-diabetes. Forskarna diskuterar bland annat möjligheten att en kortvarig ökning av diagnoser kan bero på att personer redan hade en sjukdomsprocess på gång och att den upptäcktes under perioden efter vaccinationen.

Vaccin och typ 2-diabetes

Även förändringar i blodsocker och typ 2-diabetes efter vaccination har undersökts.

Det finns rapporter om personer som fått förhöjda blodsockervärden efter vaccination. Men individuella fall kan inte avgöra om förändringen berodde på vaccinet eller på andra faktorer.

För typ 2-diabetes är det särskilt viktigt att komma ihåg att sjukdomen normalt utvecklas under lång tid och påverkas av många faktorer. En diagnos kort efter en vaccination innebär därför inte automatiskt att vaccinationen har orsakat sjukdomen.

En viktig skillnad: samband är inte samma sak som orsak

Detta är kanske den viktigaste delen när man diskuterar covid, diabetes och vaccin.

Om en person får diabetes efter en covidinfektion kan man konstatera att diabetesen kom efter infektionen. Men det är inte automatiskt samma sak som att infektionen orsakade diabetesen.

På samma sätt gäller det för vaccination. Om en diabetesdiagnos ställs efter vaccination betyder det inte automatiskt att vaccinet orsakade sjukdomen.

Forskarna försöker därför jämföra stora grupper och studera tidsförloppet. Ju fler oberoende studier som visar samma mönster efter att man tagit hänsyn till andra faktorer, desto starkare blir evidensen för ett verkligt samband.

Vad vet vi idag?

Den samlade forskningen pekar mot några huvudsakliga slutsatser:

För det första: Det finns ett relativt konsekvent samband mellan genomgången covidinfektion och en ökad risk för efterföljande diabetes.

För det andra: Sambandet verkar vara starkare efter svårare covidinfektion, även om diabetes även kan diagnostiseras efter mildare infektion.

För det tredje: Även typ 1-diabetes har i stora registerstudier kopplats till tidigare covidinfektion.

För det fjärde: Det finns rapporter om blodsockerförändringar och diabetesdiagnoser efter vaccination, men detta är inte samma sak som att vaccination har visats orsaka diabetes.

För det femte: Stora registerdata ger i nuläget inte stöd för en generell, bestående ökning av typ 1-diabetes efter covidvaccination.

Vad återstår att undersöka?

Forskningen är fortfarande pågående. Det behövs bland annat längre uppföljningar för att avgöra hur länge den ökade diabetesrisken efter covid kvarstår och vilka biologiska mekanismer som ligger bakom.

Det behövs också mer forskning för att skilja mellan verkligt nyuppkommen diabetes, tillfälliga blodsockerförändringar och diabetes som redan höll på att utvecklas innan infektionen eller vaccinationen.

Sammantaget är den vetenskapliga bilden alltså mer nyanserad än påståendet att "covid ger diabetes" eller att "vaccinet ger diabetes".

Det som har starkast stöd i dagens forskning är ett samband mellan covidinfektion och ökad risk för diabetes efter infektionen. För covidvaccination är evidensen för en sådan orsakssamband betydligt svagare, och stora studier har hittills inte visat en generell bestående ökning av diabetes till följd av vaccination.

För den enskilda personen är det samtidigt viktigt att komma ihåg att statistiska samband på befolkningsnivå inte kan avgöra vad som orsakat diabetes hos en specifik individ. Där krävs en individuell medicinsk bedömning, inklusive tidigare blodsockervärden, tidpunkten för infektion eller vaccination och andra riskfaktorer.