Svar på sista inlägget i förra tråden:
Jag gillar inte kaffe eller te, och det är ju inte så mycket koffein i Coca cola zero som jag dricker en del av. Så när jag pluggade provade jag koffeintabletter någon gång inför en tenta och sådär. Men det var nog innan jag fick min diabetes.

Vet att blodsockret kan reagera på koffein, jag har inte märkt något på doserna jag får i mig. Men jag tänker att en koffeintablett bör vara bättre än choklad eller en värktablett åtminstone.

Om jag har högt eller svängigt blodsocker är jag trött oavsett hur mycket jag sover. Och när jag är trött har jag lättare att göra dåliga val, så det blir lite ond cirkel. Men jag måste verkligen skärpa mig med kosten igen.

Låter förnuftigt.

Önskar att jag hade fått mera hjälp med maten, så jag kunde få hela skiten att fungera bättre.

Du glömde etiketten på tråden.

Ja, maten är ju en viktig del

Justja, etiketter glömde jag helt! Ber om ursäkt

Här är en till som är trött men jag får nog skylla på pollen. Har aldrig haft ont av sånt förut men de senaste åren har symptomen kommit. Svidande ömma ögon och näsa som börjar rinna så fort jag är utomhus. Och så denna trötthet. 😴

Trodde pollenallergi avtog med åldern, inte började i min ålder…

Solsken och runt 19 grader just nu.

Har sovit ca 3 timmar och vaknade av domningar i båda armarna och sen fick jag det i underbenen.
Har känt av det innan men aldrig tänkt på att det kan ha med diabetes att göra, funderar på om det kan ha med B12 brist.
Skall träffa diabetes.sk. i början av juni, så jag skall fråga honom om det.
Domningarna har fortfarande inte släppt trots att jag varit vaken i snart 2 timmar.

Någon av er som känner av domningar emellanåt?

#5 Nej, det är inget jag har känt av

Så ledsen och besviken, var på vc i dag och träffade min diabetes sk.
Han berättade att det var hans sista arbetsdag i dag, han skulle sluta.
Så nu vet jag inte när jag får träffa nästa sk. så j……a typiskt när man äntligen hittat en som är bra och har hjälpt mig jättemycket
Hade inte jag fått träffa honom då när han kom dit så hade jag inte levt idag, det sa jag till honom och att en massa patienter skulle bli jätteledsna.

#7 Vad tråkigt! Det gör väldigt stor skillnad att ha vårdpersonal som man gillar och litar på. Håller tummarna att nästa diabetessköterska du får också är bra

Jag har träffat henne en gång redan men det var för fyra år sedan. Hon verkade trevlig då, lugn och sansad, fast det blir ju annorlunda att träffa henne varje gång sen.
Får väl hoppas att hon tar kontakt med mig, så jag inte behöver vänta tills det är dags för årskontrollen, det kan ju ta hur lång tid som helst till den.
Kommer inte ihåg när jag gjorde den sist eftersom jag gått hos honom ungefär varannan månad.

#9 Håller tummarna att hon tar kontakt snart!
Hur tycker du det har gått när du gått hos honom varannan månad? Har du fått några ändrade doser, råd eller så som har gjort att du mår bättre?

Jag hittade choklad utan tillsatt socker från Lindt idag på Eko. 62 kr för 100 gram så verkligen inte billig men jag kunde inta låta bli att köpa en ändå. Har testat en ruta nu och tycker absolut det är en av de bättre, den smakar inte så mycket sötningsmedel som jag tycker de billigare sorterna gör.

#10. Själva diabetesen har väl inte blivit så mycket bättre, men jag har känt mig lugnare och tryggare i och med att han förklarat ingående hur insulinet fungerar i min kropp och jag vet hur jag skall ta mera eller mindre beroende på hur sockret ligger.
Han förklarade allt om diabetes och hur det skall skötas, det är bara jag som inte kan acceptera att jag har det!

Innan kunde jag ligga på HI och hon sa att jag kunde ta 2 E och korrigera det om jag tyckte jag behövde det!
Som han sa "du hade behövt att ta ca 20 E för att korrigera det!"
Fast då hade jag annat insulin och vet inte alls hur det funkade.

Han sa att jag lärt mig jättemycket och de allra värsta topparna mellan 25 - HI är väldigt sällan numera och det är bra.
Ännu bättre om jag kunde få ner det till under 15. Och sen under 10.

Däremot pratade vi inte mycket om mat och sådant, det är så svårt då jag inte har hungerkänslor och oftast äter endast två ggr om dagen.
Är egentligen inte intresserad av mat och matlagning även om folk tycker att jag lagar bra mat när jag gör det.

Så frågan är hur det blir med den nya om hon börjar tjata om maten och tider när jag äter….

Jag har börjat att ta vitaminer nu också, då jag frågade honom om B12 brist. Han sa att jag låg på gränsen till låg, så det skulle inte skada om jag tog lite extra.
Så han tipsade om en burk men jag kom på sen, att jag hade en burk "Kvinna 60+" som jag redan hade hemma och jag hade inte ens öppnat den.
Den har stått länge i skafferiet men går inte ut förrän i oktober i år, så jag börjar med den och kan köpa den andra sen när den är slut.
Inte lika mycket höga doser i denna som den han sa men det är mera olika sorters vitaminer i denna.

Skönt att du har fått ner de värsta topparna och att du har lärt dig mer om hur det fungerar. Att känna sig tryggare med det gör ju också mycket för ens hälsa, både mentalt och fysiskt.

Man får komma ihåg att vården ska anpassa råden utifrån vem patienten är också. Om du känner att du åtminstone just nu kommer äta två gånger per dag och inte kan/vill ändra på det, då är det så. De kan förklara varför de tycker att det är en dålig idé men i slutändan är det din kropp och du som ska leva i den. Och att tjata om samma sak flera gånger kommer ju knappast ge något. Om det blir ett problem (vilket jag håller tummarna att det inte blir!) så tycker jag att du ska trycka på vilka framsteg du gjort med den andra diabetessköterskan och att det arbetssättet verkar vara något som fungerar bättre för dig.

B12 är viktigt för mycket i kroppen, så det låter som en bra idé om du ligger lite lågt! Att man är inom gränsvärdena betyder ju inte alltid att man har optimal nivå för att må så bra som möjligt.

Var ute och handlade i går och fick som vanligt värk i hela kroppen. Fick äta Alvedon hela kvällen och någon gång under natten, sov i 17 timmar till i dag!

Sovit 3½ timma i natt. Har haft drömmar om olika mat saker jag skulle kunna köpa och äta.
Allt jag kunde komma på som var ok, var rivna morötter och hackad vitkål….
Inte mycket till mat!😄

Så j….a stressad av detta ätande. Åt en rejäl frukost och sen två timmar efteråt så piper mätaren om att jag är låg….igen.
Jag orkar inte hålla på att trycka i mig en massa mat eller skit bara för att få upp sockret, jag vill kunna äta så kroppen klarar sig i minst fem-sex timmar utan att jag måste äta något.
Så vad kan man äta?
Tydligen finns det inget som ger den effekten av vad jag kan läsa mig till.🥹

Jag och de diabetiker jag känner (med eller utan insulinbehandling) som äter en-två gånger per dag äter lågkolhydratkost/LCHF/keto. Protein, fett och (ovanjords-)grönsaker om man ska förklara det enkelt. Väldigt lite kolhydrater, vilket gör att mindre insulin krävs och det kan göra att man slipper topparna och dipparna och får en jämnare kurva.

(Ber om ursäkt om jag är tjatig, vet att jag skrivit om det många gånger förut också)

Jo, jag vet och jag har tjatat om mina problem innan också!😉

Jag har kollat LCHF/keto recept men de är inget för mig. Fettet får det att vända sig i magen på mig.

Att det skall behöva vara så svårt för oss diabetiker att få kunna leva våra liv som vi vill utan att behöva vända våra liv upp och ner och ut och in för att man skall kunna leva vidare….

Man måste inte ösa på med fett. Finns det något med mer fett som du äter? Olivolja på sallad? Avokado? Fet fisk?

Möjligtvis Avokado, vet inte för jag har aldrig ätit det.
Det andra går bort. Torsk fiskpinnar (Findus) är det enda i fiskväg jag skulle kunna äta någon gång om året och jag gillar inte oliver så jag kan inte tänka mig att oljan smakar bättre.

Rapsolja eller annan olja då? Har du något fett i maten i nuläget?

Jag steker i Milda nu igen, hade någon rinnande sak innan med rapsolja och smör men tyckte det var så besvärligt när jag var tvungen att mäta och dessutom så mycket dyrare.

Om jag någon gång poppar popcorn, (bra länge sedan nu) använder jag majs -eller rapsolja.
Sen är det ju fett i Onsala korven, skinkan och även i buljongtärningar.
Om jag äter tårta eller någon efterrätt är det ju ofta vispgrädde i dem och likaså använder jag ofta matlagningsgrädde.
Så nog får jag fett i mig.

Då har du ju några fettkällor som du kanske skulle kunna äta mer av om du skulle vilja testa lågkolhydratkost men tycker LCHF-recept har för mycket fett.

Efter att ha slarvat lite med maten igen senaste veckorna så känner jag mig väldigt nöjd över midsommarmaten. Jag har firat med min mamma och mina syskon och det är absolut inget problem när jag behöver anpassa eller ta med något eget för att maten ska fungera för mig, men med midsommarmaten behövs inte ens det. Det blev lunch i form av gravad och rökt lax samt ägg för mig (gillar inte sill, som övriga åt) och grillat (grillat kött och kyckling, grillade champinjoner, grönsallad, pepparsås + färskpotatis och potatissallad för övriga) till middag.

Enda lite mer tveksamma var väl jordgubbarna till efterrätt, men efter en stadig middag samt tillsammans med vispad grädde tycker jag det går bra. Och jordgubbar är något jag verkligen älskar så jag är lite mindre noga med det än med mycket annat.

Överlag en bra dag :D

Enda "midsommarmaten" jag åt var lite jordgubbar. Annars åt jag råkost, potatisgratäng + ost & bacon korv.

Hur mår ni i värmen?🌞🥵

Jag är andfådd, har svårt att andas och dricker kopiösa mängder med vatten och stark saft när sockret är lågt.

Inte alls bra! Jag mår inte bra av värme överlag, och speciellt inte när det blir så plötsligt som idag. Så promenaden hem från jobbet i nära 30 graders värme var ingen höjdare. Mitt blodsocker blir svängigare men överlag för högt snarare än för lågt däremot.

På jobbet har vi vattenautomat vilket jag är tacksam för, då finns alltid kallt/kolsyrat gott vatten nära till hands. Och det verkar inte som att värmen kommer hålla i sig här, redan imorgon (eller idag egentligen) ska det bli regn och svalare igen.

Jag har öppet fönster i sovrummet och väntar på att det ska bli svalt nog att jag kan somna någon gång…

I dag har jag varit låg tre ggr, vet inte vad jag skall äta och tagit mindre insulin än jag brukar.
Så nu blir det pommes stripes och korv till kvällsmat, känner att jag vill ha lite extra salt.

#27. Att du orkar gå i denna värmen, fast åka buss låter inget vidare heller….🙄

Jag var tvungen att ringa min kompis och fråga om hon kunde köra mig och hämta mina diabetes saker jag beställt.
Mådde pyton och fick sedan sådant hemskt tryck i huvudet det lilla vi var borta, kanske max 30 minuter, så när jag kom hem var jag låg, åt lite och sen sov jag i två timmar.

#28 Har det varit varmt hos dig idag också? Här är det åska i luften men har åtminstone varit svalt hela dagen, dock med regnskurar

Det går ingen buss direkt mellan där jag bor och där jag jobbar, och båda de busslinjerna går bara en gång i timmen nu under sommaren. Så igår hade jag tre valmöjligheter: Gå hem, vilket tar drygt tjugo minuter. Ta bussen från arbetsplatsen till centrum, vänta en kvart och ta bussen från centrum hem (ca 40 minuter). Eller gå drygt tio minuter och åka buss resten, men då måste jag antingen gå tidigt och stå och vänta eller lyckas pricka in avgången precis för annars är det en timme till nästa buss (och busshållplatsen är en omväg, så det blir en längre promenad om jag missar bussen och går hem). Och man vet aldrig om bussen kommer vara sval eller vrålvarm innan man kliver på
Jag hade tänkt jobba över så det hann bli lite svalare innan jag gick hem, men värmen gjorde mig så trött under dagen att jag inte orkade.

Ok, inga bra val då mer än att gå hem då det tar kortast tid, men jobbigt i värmen.
Jag hade aldrig klarat det i denna värmen.

Ja, det har varit över 30 grader i solgasset.

Nu ikväll för några timmar sedan kom det en åskskur och tre blixtrar med muller, det var allt!⛈️
Kanske blir mer under natten, kan ju alltid hoppas.
Det har blivit svalare i alla fall runt 19 grader just nu och trycket i mitt huvud har blivit lite mindre.

Det är så varmt just nu, i dag uppe på 38,1 som mest.☀️
Svårt med maten, vet inte vad jag skall äta och det är jobbigt att laga något när jag inte är hungrig för fem öre.
Dricker en massa bubbelvatten, det är det mesta jag får i mig.

Sover mest under dessa varma dagar och är uppe och njuter av kvällarna och nätterna. Min kisse gör likadant.

Ja, det är hemskt varmt här med! Av någon anledning får jag alltid "finast" väder på min semester, trots att jag är en av få på jobbet som ogillar solen… Verkar inte spela någon roll om jag tar tidig eller sen ledighet. Det är såklart skönt att slippa gå till och från jobbet i värmen, men känns lite trist att må dåligt hela semestern istället.

Brukar också vända på dygnet, men just nu är jag hos min mamma och det funkar inte så bra. Så jag försöker stå ut med mycket Coca cola zero, bubbelvatten och utflykter med bil (bra AC i bilen!)

På tisdag ska det äntligen bli lite svalare och regn här. Hoppas verkligen att det stämmer och att mitt blodsocker kommer sjunka till normala nivåer när extremvärmen (för min kropp) försvinner. Tycker det är så segt att sköta kosten och försöka röra på mig och ändå ha högre socker än jag är bekväm med.

Har varit och handlat nu ikväll, det var så skönt att komma ut i den "kyliga" luften, runt 20 grader jämfört med värmen inne i lägenheten som pendlar mellan 24-26.

Köpte det gamla vanliga, sallad, gurka, äpplen, skinka, grönsaker, en liten djupfryst Lasagne som jag tog till middag mm.
Helt hopplös på att hitta något nyttigt som jag blir mätt på.
Vet inte ens vad jag vill äta, så hur skall man då veta vad man skall köpa?🤔

För mig har det i princip blivit samma middag senaste dagarna, bara olika protein. Jag slänger i broccoli, purjolök, brysselkål och lite gulbeta i en ugnsform med lite vitt vin, mycket smör och vitlökskrydda. Sköter sig själv i ugnen. Sen steker jag en bit kött, kyckling eller halloumi till, som jag alltid har portionsföpackat i frysen. En klick vitlökssmör till så är det klart.
Jag tycker det är gott även när jag inte är så hungrig/sugen pga värmen, och det är något jag kan fixa ihop även om jag inte riktigt har lust att laga mat. Sen gör jag inte middag förrän sent på kvällen för jag har ingen lust att göra det varmare inomhus under dagen genom att knäppa på spisen.

Nu spelar det snart ingen roll vad jag äter för sockret sjunker ner till 3 oavsett om jag äter mat eller onyttigheter, jag orkar inte äta så mycket så sockret går upp till 7 i alla fall.
Har dragit ner insulinet till hälften av vad jag brukar ta och även det är för mycket!
Trött och irriterad + att jag inte får sova p g av klådan också.😫

Låter väldigt jobbigt! Jag håller tummarna att det blir svalare hos dig också

Det har redan börjat bli svalare här nere men huset är ju fortfarande varmt, det brukar ta någon vecka eller mer innan det blir lagom.

Hoppas att ni andra mår bättre där ni befinner er!😎

Nu har jag fått sova! Ca 16-17 timmar, bara avbrott för toa och ge katten mat.
Fattar inte varför det skall vara så stor skillnad från dag till dag?
Sockret låg på 7 när jag vaknade.

Dagarna går så fort, så nu har jag redan börjat vänta på kallelse för min årskontroll i oktober som d.sk. sa att det troligtvis blir eftersom jag var i oktober förra året.
Börjar bli orolig för att det blir en person jag inte gillar.

Har ni haft någon läkare eller d. sk. under era år som diabetiker ni inte kunnat prata med eller insett att de inte lyssnar på er?

Jag har nog inte träffat någon läkare/sköterska som varit riktigt bra eller riktigt dålig. Jag upplever inte att någon har sett mig riktigt som en individ med egna förutsättningar, men jag har aldrig blivit utskälld, förolämpad eller något sånt. I bästa fall tycker de att så länge mina värden ligger bra får jag fortsätta som jag gör (men oftast med någon kommentar om att de inte stödjer/rekommenderar min kost), och i sämsta fall lyssnar de inte så jag får upprepa mig, försvara mina val trots att de inte kan förklara varför min kost är ett problem utifrån mina förutsättningar och/eller beter sig som att jag ljuger för att det jag säger inte går ihop med mina värden utifrån deras syn på diabetes. Men så länge jag får min medicin och vet att de håller koll på typ njur-/levervärden och sånt så är jag inte så brydd.

Jag har aldrig haft samma läkare/sköterska två gånger i rad, inte ens när jag gått på samma mottagning.

Mitt recept på Metformin gick precis ut förresten vilket innebär att det var ett år sedan jag var in sist. Då blev det ju lite tokigt för jag behövde byta vårdgivare, och jag glömde då att fråga hur upplägget skulle vara framåt. Men jag förnyade receptet online nu och fick det förnyat utan kontakt, så jag antar att det inte är planerat någon kontroll just nu åtminstone.

Jag har precis varit och tagit ut mitt sista recept på Metformin i dag, de borde räcka tills jag får träffa läkaren, om inte får jag ju ringa och förnya receptet.
Ser att fler mediciner snart är slut men de borde räcka några veckor till.
Det är så bra när de på apoteket talar om att receptet snart är slut, så man hinner ringa och beställa nytt om de inte skulle räcka full tid ut.

Håller med, det är väldigt bra när de informerar om det på apoteket

Fick ett anfall av godishysteri för några timmar sedan. Vräkte i mig en halv påse med mjuka kolor, den andra hälften hade jag redan ätit upp under helgen.
Så nu sitter jag här med lite dåligt samvete och ett socker på HI!😒
Dricker en massa vatten för att "hjälpa till" att få ut sockret och skall ta mer insulin men konstigt nog mår jag bra, bara lite trött och skall gå och lägga mig nu.
Varför kan jag inte må så här bra i vanliga fall, utan jag mår konstigt mest hela tiden?

Kroppen vänjer sig vid mycket. Om man oftare har högt eller svängigt blodsocker än jämnt och bra, då vänjer sig kroppen vid det. Då tycker den något är fel när blodsockret ligger bra och då kan man må dåligt trots att det borde vara tvärtom.

Jag kände inte av högt blodsocker i början. Nu mår jag dåligt när det blir högt eller svängigt. Men om jag äter socker kan jag ju känna mig glad och få vissa positiva effekter av att jag äter något sött, för jag gillar ju sött och får en kick av det. Samtidigt som jag mår fysiskt dåligt av att blodsockret blir högt. Kroppen är komplex.

Ja, det går upp och ner mest hela tiden.
Jag åt för några timmar sedan och ca 1 timma och 15 minuter senare så tjuter larmet om att jag är för låg. Jag hade ju knappt hunnit att svälja sista tuggan på mackan!😒
Är så trött på detta och vill träffa min nya d.sk. nu!

Jag hade ju lite lättare för jag visste att jag inte kunde bli farligt låg på mina mediciner när jag gick igenom processen att vänja kroppen vid ett bra, lågt blodsocker igen. Så även om jag kände mig låg eller inte mådde på topp så kunde jag bita ihop och låta kroppen hantera det för jag visste att det inte var farligt för mig. Det blir såklart svårare när man måste parera åt båda håll.

Har du fått någon tid för att träffa nya sköterskan?

Jag blir ju så dimmig i huvudet och konstig när jag går under 4, knappt att jag förstår att jag måste äta någonting och göra mig lite mat så jag får ju väga in det i allt jag skall göra.

Nej, jag har inte hört någonting från vc sen jag var där sist den 4 juni, sista gången hos honom min dåvarande d.sk.

Det måste vara väldigt jobbigt.

Då håller jag tummarna att du får en tid snart!

Jag vet ärligt talat inte vad som är värst, diabetes eller det psykiska som den ställer till med.

Varenda gång posten kommer så hoppas jag på att det finns en kallelse till dem.
Det enda som funkar bra är kallelserna till fotvården.

Tyvärr är det väl lätt att de förstärker varandra också, i en negativ cirkel.

Tråkigt att det inte fungerar så bra :/

Jo, det är väl så.

Någon som vet om kroppen kan reagera så här sent efter värmen som varit?

Vaknar tidigt och sockret är jätte lågt på mig, det har varit så nu de senaste 14 dagarna, det har inte varit så tidigare vad jag minns.
Åt en jätte sen middag i går kväll, tog mindre insulin till den och sen långtids-insulinet två timmar efter middagen och endast sovit ca 5 timmar i natt.

Är så trött och har svårt att sova och sockret rasar jättefort. Kan det bero på värmen som varit?

#53: Det är ju svårt att säga eftersom det är så individuellt hur man reagerar. Jag vet med mig själv att min kropp oftast kräver mindre insulin under varma sommardagar. Men jag använder också insulinpump.
När jag använde insulinpennor så hade jag långa perioder av insulin resistens som gjorde att jag ökade mina doser som sen blev till nedåtgående blodsocker i en rasande fart.

Jag orkar snart inte bry mig om min diabetes och funderar helt på att skita i allt med den.
Vet inte vad jag skall göra med den.
Känns bara som att det kvittar vad jag gör, allt är fel eller blir fel.

Åt en stadig middag vid 3 och gick och lade mig vid 6. Kunde inte somna, så vid 9 pep mätaren att jag var låg, drack ett glas stark saft. Försökte somna, vid 10 var jag nere på 3,6 och då fick jag gå upp och äta, nu kl 11 var jag nere på 2.9.
Nu har det äntligen börjat vända, att jag är trött är bara början. Hoppas att jag kan somna, nu när jag ätit.
Kommer inte att ta något insulin utan kroppen får bearbeta detta själv, för jag vet ändå inte hur mycket insulin jag skall ta.😪😩🥹

#55: Det är en svår sjukdom och ibland så vill man bara skita i allt. Och egentligen så vet vi alla att det knappast hjälper någon av oss.

Det är många gånger ångest framkallande att hela tiden kämpa och och ändå inte nå fram.

Vi kan bara göra så gott vi kan.

Och försöka ta hjälp av vården.
Jag vet att jag genom åren känt skam över mina misslyckade försök som dessutom fått min inre dömande inre kritiker att fullständigt krossa självkänslan - och liten heten jag har känt inför de vitklädda rockarna läkare och sköterskor…..obehagligt är bara förnamnet på detta.

Resan har varit lång och svår. Innan jag vågade visa mig okunnig, ledsen och rädd…..

Ett av de stora problemen är ju att de inte vill se dig som individ, alla diabetiker skall göra på samma sätt, så de slipper agera och behöva tänka för att kunna hjälpa dig.
Det tar tid och det kostar en massa extra pengar för vården att se dig som en individ som behöver extra hjälp.
Jag hade gärna betalat extra för att få den tiden med förklaringar och hjälp.
Det räcker att jag säger att jag är "nattuggla" , så tappar de intresset att hjälpa mig, "du får testa dig fram" är det svar jag får.
Hur och vad skall jag testa? Ingen dag är den andra lik för min del.

Jag tror att skall jag få någon bra hjälp för "bara" min diabetes så måste jag gå till någon privat läkare.

#57: Så såg jag också till stor del på diab vården. Ända tills jag faktiskt berättade hur svårt jag faktiskt tyckte att det var och att jag inte fattade hur jag skulle tänka för att få till det.

Och det här med kolhydratkvoter och insulindoser och matematiken i det. 😵

Då öppnades det upp en dialog som tog helt nya vändningar och som har varit hjälpsamt främst vid diab ssk.

Doktorn träffar jag en gång om året bara och den kommunikationen är rätt så stelbent från båda håll.

Jag berättade ju för den senaste sk, jag hade och han hjälpte ju mig med många saker men nu är ju han borta och jag skall få en ny men vet ju inte när jag får träffa henne. Kanske inte förrän nästa år.
Vet ju att jag kan ringa men det känns så jobbigt. Vill ju bara att allt skall flyta på utan att behöva kontakta dem.

#59: jo, det kan kännas som hög tröskel att ta sig över. När man vet att man kan ringa och ändå drar sig för det pgav olika anledningar.
Men där i ligger ju ansvaret på oss som drabbats av sjukdomen…..
Det är ju vårt eget liv det handlar om.

Ett stort problem ligger i det för mig att jag tycker inte mitt liv är så mycket att ha, jag kämpar för att hålla i gång för min katts skull, för min egen del kan det kvitta.
Depressionen och ångesten över diabetesen spär ju bara på allt annat jobbigt, som jag redan är deprimerad och har ångest över.😒

#61: Det var ledsamt att läsa och visst, det gör allting så mycket svårare.

Har du fått nån hjälp med din depression - jag tänker att mediciner mot depression och ångest kanske kan spöka till det med blodsocker och insulin.

Fast det vet du kanske redan?

Nej, det har jag inte. Jag har gått på samtal, nu senast efter jag fick diabetes men hon och jag var inte på samma våglängd.
Hon var en psykolog sköterska, vet inte hur mycket utbildning de har.
Hon tyckte att d. sk. och hon hade gett mig så mycket stöd och hjälp så jag skulle klara detta nu.
Jag hade lust att fråga henne vilket stöd och hjälp men jag sa inget?
Dessutom fokuserade hon på fel saker, jag ville prata om det som hade varit och hur det påverkade mig nu och diabetes, men hon satt mest och lyssnade, ställde knappt några frågor och verkade bara vilja att tiden gick.
Jag slutade efter två år hos henne, då jag ändå bara fick träffa henne varannan månad, det gav mig ingenting.
Nämnde för henne att jag var deprimerad, det enda jag fick till svar var "jag vet!"
Hon frågade aldrig mig något om det.

Sen fick jag den manliga d. k. och han ställde frågor hela tiden och lyssnade på vad jag sa och framför allt så kom han ihåg att jag var "udda" och tog det i beaktning när han frågade och ville ha riktiga svar av mig.

Den mesta hjälpen har jag fått från honom, min diabetes kompis och boken om och av Peter & Karin Jihde, även om han har typ 1.

Frågade läkaren (tror jag) om sömntabletter men de är ovilliga att ge sådant till diabetiker sa hon, då man kanske sover så hårt att man inte märker att man blir låg.

#63: Ja du. Det är inte helt lätt att vara människa. Hoppas att du hittar någon i vården som du kan känna tillit till och få hjälp ifrån.

Var på väg och lägga mig men fick fixa mat i stället kl. 05. 20!😠
Kan undra om jag får sova nu?🥱

Jodå, det blev sömn, 13 timmar!
Sen fick jag gå upp och äta igen, då var sockret nere på 3.

Vädret lockar mig till att vilja gå ut på promenad men jag har redan ont och det räcker och blir över.
Bara tanken på hur det skulle bli efter en promenad stoppar mig från att ens tänka tanken ut ordentligt.
Så ledsamt men det är inte värt att utsätta mig för sådan smärta.

#67 Tråkigt att höra! Kan du komma ut och sitta en stund i solen åtminstone, om en promenad inte är aktuellt? Frisk luft och lite sol är ju värt mycket ändå

Jo jag kan sitta på balkongen men tror att jag väntar med det tills i morgon.
Just nu vill jag bara bli klar i tvättstugan så jag kan gå och lägga mig sedan.

Trött, fryser och har lågt socker. Får äta massor för att sockret skall gå upp.
Har varit så länge nu.

I kväll har jag nominerat min f.d. diabetes sjuksköterska just till årets diabetes sjuksköterska genom Diabetic Designed.
Tror väl knappast att det är så många som röstar på det eller till årets Diabetes läkare men ändå kul att man har chansen att nominera och visa uppskattning för dem.

https://diabeticdesigned.se/pages/arets-diabetessjukskoterska-och-arets-diabeteslakare

Återigen glömt att skriva upp att jag tagit insulin och mediciner.
Får vara glad att jag kommer ihåg att ta det men det underlättar ju inte att glömma anteckna det.
Önskar att jag kunde backa på min avläsare och fylla i det efteråt. Nu får jag skriva upp det i anteckningsboken men det är ju inte detsamma när de skall läsa av sensorn.

Jag har ju inte sån sensor, men jag antar att det inte går att fylla i sent men lämna en anteckning eller något?

Kan inte skriva något själv mer än bocka i olika rutor och siffror.
När jag sen mätt sockret igen, går det inte att ändra något innan den mätningen eller om det gått för lång tid mellan mätningarna.
Så jag har en anteckningsbok där jag skriver upp siffror och lite annat i, den får jag ta med mig för att kunna svara på deras frågor.
Bara sensorn hjälper ju inte när jag glömt att trycka i siffror och om jag ätit eller ej.
Jag har en Freestyle Libre 2 sensor.

Okej, jag har ju bara en stick-i-fingret-mätare och fyller inte i när jag tagit medicin/ätit, så jag visste inte hur det fungerade. Då låter det ju som att du redan gör det bästa möjliga med anteckningsboken :) Det är säkert fler som glömmer att fylla i ibland

Jag har en stick i fingret mätare också, den fick jag först och använde i 2½ år innan jag fick min Freestyle Libre 2.
Jag brukar testa någon gång med den också.

Ringde till vc i går för att höra när jag skall få komma på nästa års kontroll till läkaren och träffa min nya diabetessköterska.
Anledningen för att jag ringde var att alla mina mediciner är snart slut och jag har inga mer på recept att ta ut.
Sköterskan skulle fixa mina recept men kunde inte ge mig något svar på det andra, skyllde på att läkarna varit sjukskrivna och de låg efter.
Jag vet att de har sagt upp sig och lämnat vc, för det berättade min förra diabetes ssk, när jag var där sist.
Så de ljuger och försöker skydda sig utåt.
Hon sa att de inte ens hunnit kalla alla patienter från 2024 ännu, så nu vet jag inte när jag får komma på koll.

Har fått reda på att min kompis som också har diabetes typ 2, nu har fått byta ner sin Free Style Libre 3 mot en 2.
Anledning: Den är billigare!
Vet nu inte om det är så stor skillnad mellan 3 och 2, själv har jag en 2 och den funkar bra för mig.

Så nu har de börjat att dra ner på diabetes hjälpmedel på våran vårdcentral, vet inte när de började med det men det är ju för j…..ligt!
Om något, så borde de ju i stället satsa på fler och bättre hjälp medel.

Har ni råkat ut för något sådant?

#78: Regionerna försöker spara in på pengar överallt.

Nu strular det bara här. 😩

Sambon har Medtronic 780g. Sensorerna ska bytas var 7:e dag. De senaste gångerna har de bara suttit 2-3 dagar innan de lägger av och larmar "byt sensor".

Hela systemet har egentligen bara krånglat sedan han började med det förra våren.

Men fy så jobbigt. Han måste ju få hjälp till en ny apparat snarast, för det här är ju farligt.

#81: Sensorerna verkar vara rena måndagsexemplar.

Att inte det inte fungerar i det stora hela beror nog mest på inställningar. Det har varit så dålig hjälp från diabetesteamet. De senaste åren har alla slutat och helt nytt folk kommit in. Vet inte vad som hänt där… (Han går till diabetesmottagningen på sjukhuset så det handlar om flera läkare och 4-5 diabetessköterskor).

Samtidigt verkar kunskapen om den här pumpen inte finnas. Kanske nya grejer för dem?

Jag har ju länge ätit en måltid per dag, och därmed fastat ca 23 timmar om dygnet. För några veckor sedan läste jag en bok om fasta och blev inspirerad att prova längre tid. Så förra veckan åt jag inget alls på onsdagen (fasta tisdag kväll - torsdag kväll) och denna vecka blev det fasta från onsdag kväll till fredag kväll. Jag drack vatten, cola zero och såg till att få i mig salt.

Det gick förvånansvärt enkelt. Jag vet ju redan att jag inte har normala hungerskänslor så det var lite spännande att se om jag skulle bli hungrig på riktigt, men det blev jag inte. Fysiskt upplevde jag inget negativt alls. Jag kände mig pigg och det gick bra att jobba, sova, att gå till och från jobbet samt ta ett lugnt simpass på fredag eftermiddag. Var lite frusen i torsdags men för mig som alltid är för varm annars är det positivt. Däremot var det mentalt väldigt tråkigt att inte äta. Jag gillar ju att äta! Och att laga middag har alltid varit min mentala "gräns" mellan jobb och fritid, så det kändes lite tomt.

Blodsockret sjönk lite och höll sig sedan stabilt, men inte problematiskt på något vis.

Jag behöver gå ner i vikt, och även på en måltid och lågkolhydrat gör jag inte det utan att även räkna kalorier. Men jag tycker det är jättesvårt att begränsa kalorierna, det känns som att jag kämpar emot kroppen på ett sätt som detta inte gjorde. Så jag ska testa vidare. Sen vägde jag inte mig alls under den här tiden för jag ville kunna avbryta om jag mådde dåligt utan att riskera att påverkas av positivt resultat på vågen (som jag dessutom vet kommer vara vattenvikt osv till största del).

(Jag har självklart koll på riskerna, så ingen behöver bli orolig)

Har du hungerkänslor?

Jag känner ingenting utan måste kolla på klockan när jag borde äta eller märker att jag borde äta när jag är låg i blodsocker.
Tror dock inte jag varit utan mat mer än högst 18 timmar, innan jag fick diabetes.

Nej, det har jag inte och har inte haft på länge, om någonsin. Om jag känner efter känner jag såklart att magen är tom, men det är en helt neutral känsla. Det är inte jobbigt och jag känner inte att jag måste äta.

Däremot kan jag se fram emot en viss måltid och vara sugen men då är det på något särskilt och inte på mat i allmänhet.

Men när jag äter har jag väldigt svårt att sluta innan jag är ordentligt mätt. Därför fungerar det inte för mig att äta flera mindre måltider för jag tänker på mat konstant tills jag blir galen av det. Men när jag inte äter tänker jag inte på det, förutom den tid jag brukar äta och om det av någon orsak inte funkar då är det helt okej.

Hungerkänslor verkar för de flesta vara jobbigast dygn två-tre av fasta, så därför var jag lite nyfiken på om det skulle kicka igång hunger för mig också. Men jag kände ingen skillnad.

Hade du inte hungerkänslor när du var yngre?

Jag tappade matlusten när jag började jobba och stressen började.

Nej, inte vad jag kan minnas. Min mamma tyckte det var viktigt att vi åt frukost, lunch och middag men jag vet att jag även som barn tyckte det kändes onödigt och att jag kunde hoppa över måltider om hon inte hade koll eller glömma att äta om jag var upptagen med något. Jag slutade äta frukost när mamma inte längre var hemma på morgonen pga jobb, och jag slutade med lunch så fort det var tillåtet i skolan (och innan dess var det många luncher som bestod av några matskedar sallad typ).

Om det är mat jag gillar och jag tycker det passar att äta (jag gillar inte exempelvis att äta under tidspress, som lunchen på jobbet) så är det inget fel på min matlust. Jag gillar att äta. Men allt måste liksom vara rätt för att jag ska vilja.

Var inne på Kronans apotek i dag och köpte nya Druvsocker tabletter.
De hade med andra smaker än de vanliga som man köper i vanliga affärer.
Det var Apelsin, Jordgubbe och Äpple, kul att få testa lite andra smaker.

Äpple lät gott. Jag bruukade ha med mig druvsocker på tentor, då var cola och tropisk mina favoriter. Men jag har inte ätit det sedan jag fick diabetes (lite ironiskt, haha)

😄!

Jag kommer ihåg när jag var mycket yngre, då köpte jag druvsocker tabletter och åt som godis!
Ibland flera paket i veckan!
De låg i godishyllorna, inte klokt egentligen.

Tänk om jag då hade vetat vad som komma skulle…..

Var ute i går i kylan och frös ganska mycket trots att jag hade byltat på mig och åkte buss den värsta biten.
I natt har jag frusit så mycket att jag inte kunnat sova och jag fryser fortfarande.
Sitter och dricker te nu för att få upp temperaturen i kroppen.

Kan den frossan jag har nu bero på kylan i går?

#91: Fryser du fortfarande kanske ett varmt bad eller dusch kan hjälpa. Eller ett fotbad. Oftast är fötterna viktigast för att reglera temperaturen tycker jag.

#91: Jag kan bli så där när jag varit ute i kylan och jag skyllar sköldkörteln för det. Jag har låg ämnesomsättning.
Jag kan vara varm när jag är ute och traskar - men flera timmar efteråt fryser jag som en tok.. .. En riktigt lång varm dusch har hjälpt mig dessa gånger.

#92,93. Efter jag ätit gick jag och lade mig och lyckades somna, mår mycket bättre nu. Fryser bara lite fortfarande.

Ett varmt bad hade varit skönt men funkar inte längre, eftersom jag har sensorn på armen.

#94: Kan du inte hålla armen ovanför vattenytan och kanske inte ha så jättemycket vatten?

Så har jag gjort när jag haft förband på armen och inte fått lov att bada… 😇

#95. Jag vill gärna ligga under vattenytan med allt utom huvudet.
Jag försökte bada med armen ovanför en gång men gav upp efter 10 min, fick ont i armen och nacken som jag redan har problem med.

Kom på att jag har en värmedyna, så jag får plocka fram den och använda om det blir så vidrigt igen.

#96: Då får det bli fotbad istället. 🙂

För en tid sedan satt jag i vårdcentralens väntrum och tjuvlyssnade på en kvinna som berättade att hon köpt en värmefilt. Hon lovordade denna, hur varmt och skönt det var att svepa in sig i. Själv har jag aldrig testat men kom att tänka på detta när du nämnde värmedyna.

Oavsett, fint att du har fått upp värmen igen och mår bättre.💐

Ja, jag kanske skulle ta och investera i en värme filt.

I dag har jag sovit ca 16 timmar och har värk i hela kroppen, antagligen för att jag spänt mig så mycket när jag frös.
Men det blir väl bättre, sakta men säkert. Lagom till nästa gång jag skall ut. Håller mig inne så mycket som möjligt.

Sover och sover, det är i genomsnitt 15 timmar/dygn.
Är så trött i huvudet att jag knappt kommer ihåg vad saker heter, när jag skall prata om diabetes så säger jag hela tiden insulin: "jag har insulin", "hur högt är insulinet" osv.
Väntar fortfarande på kallelse till vården för årskontroll.

I natt har jag frusit något enormt, har haft vinter täcke, filt och värmedyna till och från på mig, har ändå inte kunnat sova.
Så antingen har jag sovit för mycket under de senaste veckorna eller så är det något med diabetesen som inte är som det skall.
Trött är jag i alla fall och har lite huvudvärk till och från.
Måste tyvärr ut i kylan och handla, just nu lite blåsigt och - 4 grader.

Kan vi få en ny babbeltråd?