Snart semester.
Bara några dagar kvar.
Idag ska jag och 2 hundar över till ön för att kolla läget på vad som finns i skafferiet.
På fredag efter jobbet åker jag och barnen +bonus familjen över till ön.
Alla djur ska med, sigge +7 kaniner.

#1 Låter härligt!

Jag har min andra semestervecka nu, vilket är den sista för mig nu i sommar (har två kvar att använda i höst). Har varit lite kaos med en familjesituation och så fick jag lägenhetskontrakt från 1 juli, så jag ska faktiskt flytta idag. Eller åtminstone flytta det mesta jag har hos mamma. Mycket behöver jag köpa nytt (så min katt får vänta någon vecka till innan hon flyttar).
Så jag vet inte om semestern gav så mycket vila som jag hade tänkt, men det är ju sånt som händer.

#2: vad roligt med ett eget boende. Även att det är lite jobb med att flytta och få allt iordning.

Jag har 4 veckor semester nu o sen tar jag sista veckan under jul och nyår.
Inte för att jag ändrar mitt liv så mkt under semestern. Ut o gå måste jag ändå. Men skillnad att bara ha sigge än 8 hundar

Låter härligt med både eget boende och semester för er.

Solen skiner och det är varmt. Jag har varit på vårdcentralen och lämnat prover idag.
Har fått svälta sen 22.30 igår kväll och inte sovit många timmar, så jag var rejält skakig när jag kom upp vid 06.30, då låg sockret på 4, 1. Det gick upp sen till 5, 9 men det var obehagligt ändå att gå 45 min promenad med svajigt socker.
Får reda på i nästa vecka vad proverna visar, däremot var min vikt väldigt konstig tycker jag.
För visserligen hade jag gått ner 6 kg sen förra året men ändå vägde jag 7 kg mer hos dem än på min våg här hemma.
Att det kan skilja lite mellan olika vågar är ju vanligt men inte 7 kg!

Efter att ha släpat möbler ner för en trapp igår, och sedan in i bil och upp för en trapp idag, en tur till IKEA och några timmars bilfärd är jag helt slut! Men det mesta kom på plats i alla fall även om vi inte orkade bygga ihop några möbler eller så. Tänkte spendera resten av min semester hos mamma och så åker jag till lägenheten på söndag. Är ju ingen brådska att få ihop möbler eller så
Men blir skönt att minska den dagliga pendlingen från ca 4 timmars till 1 timme från måndag!

#4 Låter som en jobbig dag! Knepigt med vågen, kanske är dags för en ny hemma? Eller så har du den på ojämn/konstig yta för det kan påverka

#5. Då har du motionerat för minst 3 dagar nu!😁

Nej den står direkt på golvet, inga mattor eller annat som stör. Har t o m plockat bort dammtussarna under den!😉😁

#6 Verkligen!

Då var det ju konstigt. Visst att det skiljer sig lite mellan olika vågar, men så mycket ska det ju inte vara som sagt

Fick ett glatt besked idag, inga synliga diabetesförändringar på mina ögon!😊

#8 Vad skönt!

Varför är vissa dagar så jobbiga och andra dagar funkar men är ändå aldrig tillräckligt bra?😞

#10: jag tycker det är värst varma sommar dagar. Man äter som ska Men det räcker inte. Har ofta dålig matlust på sommaren

Maten gör ingen skillnad för mig, det är hur jag mår inombords som är värst.
Det enda som lindrar är att äta sådant jag inte skall, för att slippa tänka på hur jag egentligen mår.
Fast är det varmt är det ju jättejobbigt och då mår jag dåligt på ett annat sätt också.

#12: jobbigt när det blir så.
Har iaf tur att mina värden ligger så stabilt

Mina värden hoppar upp och ner för jag äter fortfarande för mycket varje gång.

Varit på årskontroll i dag och alla värden var i stort bra, långtidssockret hade gått ner till 77, det var det samma som jag hade när jag fick diagnosen. Så där är ju mer att jobba på och det vet jag ju om.

Gick och lade mig vid 7 med ett socker på 25, 3. Sov ca 3 timmar och vaknade av att min allergiklåda var vidrig, det hade spritt sig på hela underbenen och fläckar på låren och underarmarna.
Fick gå upp då det inte gick att sova p. g av klådan.
Jag hade fått nya allergitabletter utskrivna i onsdags och började med dem i torsdags, kommer att ringa vårdcentralen idag och säga till dem att utslagen och klådan har ökat med minst 50 % och att jag slutar med tabletterna.
Kollade sockret strax efter jag gått upp och då låg det på 8, 4.
Är allergi något som påverkar sockret?

#16: vad jobbigt med denna klåda. Har flera olika allergier, exem och psoriasis.
Inget som ställer till det mer än att jag måste läsa innehållet på mat

Jag äter redan Atarax för klådan och den funkar bra för mig, så ärligt talat vet jag inte varför jag skulle ha en medicin till men det kanske de kan svara på när de ringer om ca 40 minuter.
Kanske för att jag fick starta så aggressivt med den direkt 2 x 2 tabletter om dagen, i regel brukar man starta med 1 tablett om dagen sa de på apoteket.

Jag tål inte röda tomater, röd paprika och jordgubbar som jag upptäckt nu senast.
Kanske inte röda bär överlag men det får jag testa mig fram till.

#18: jag har bara tavegyl vid behov.
Är så noga med att jag inte får i mig något. Har nötter, mandel, apelsin + katt. O allt sätter sig på andningen

Jag fick rådet att sluta direkt med medicinen och hålla mig till Atarax. Ev. skulle läkaren höra av sig om hon fick tid men jag vet inte om det spelar någon roll.
Nu är det bara att vänta och se om det tar 24 timmar innan det blir som vanligt igen.

Ca 35 grader ute här nu. Hemskt enligt mig! Var över 30 grader i går också. Eftersom det är första gången jag är både på jobbet och i min lägenhet när det är riktigt varmt så var jag lite orolig för hur varmt det skulle vara inne.
Men båda ställena är faktiskt helt okej :D På jobbet har vi ventilation, och så länge man inte sitter vid fönstret går det bra (och vi har inte bestämda platser, så man kan flytta runt). I min lägenhet är det 23 grader just nu vilket jag också tycker är rätt okej. Inte perfekt, men jag tänker inte klaga åtminstone

Resan hem från jobbet var däremot inte jättekul, på en buss utan AC. Men hellre det än varmt hemma åtminstone. Imorgon ska det ju bli svalt igen dessutom

Annars händer det väl inte så mycket i mitt liv just nu. Blodsockret är okej men inte jättebra, jag försöker lista ut hur jag vill inreda lägenheten och snart får min katt flytta in också.

#20 Hur gick det med allergireaktionen?

Jag kopierar in vad jag skrev i en annan tråd:

Dosen var 2 x 2 tabletter om dagen och jag började på torsdagskväll med 2 tabletter, efter det så blev min klåda och utslag värre och värre för varje dag som gick, så i måndags ringde jag till vårdcentralen och sa till sköterskan att jag slutar med tabletterna för jag stod inte ut längre med klådan och utslagen.

Fick brev av läkaren igår där hon tyckte jag skulle fortsätta ta 1 tablett varje dag som jag gjort innan….
Vadå innan? Jag har inte ätit denna tabletten innan och att 4 tabletter om dagen inte var mycket enligt hudmottagningen enligt henne.
De på apoteket frågade mig om jag skulle starta med så många tabletter som 4 på en gång? I regel startar man med 1 tablett!

Det tog ca 24 timmar innan klådan var borta helt, utslagen försvann fortare.
Nu har jag bara tagit Atarax som vanligt och det har varit bra, fast nu har det ju varit värmen som varit värst.
Jag vet inte hur jag skall göra med den andra medicinen, funderar på att testa den igen men bara med 1 tablett då och se om det händer något i kroppen.
Men nu först vill jag avvakta en hel vecka för att vara säker på att allt är som vanligt i kroppen.

#23 Låter ju väldigt konstigt att du fick börja med så hög dos om man brukar börja med en. Är ju hemskt med sådan klåda! Men skönt att det försvann ganska fort när du slutade åtminstone
Men det låter väl vettigt att låta kroppen vila ett tag och sedan testa med en tablett, och se vad som händer.

#21. Fy så hemskt att behöva åka buss i denna värmen.
Jag var med om det ett par gånger på 80-talet då jag gick på en folkhögskola ca 1½ mil härifrån.
Nu var det inte inne i staden utan mer på landsbygden där skolan låg och så skulle vi åka från skolan och hem till staden.
En gång när vi klev på sa chauffören att fläkten var trasig så alla fönster som gick att öppna i bussen stod öppna men efter att kört en stund så ropade chauffören ut att han skulle öppna dörrarna och vi skulle sitta still på sätena och fick inte resa oss upp innan han hade stannat bussen ordentligt vid busshållplatserna där vi skulle gå av.
Eftersom vi var vuxna människor så var det ju inga problem med att sitta still, vi förstod ju allvaret och det farliga med öppna bussdörrar under färd.
Det var en helt ok färd hem eftersom det fläktade bra från dörrarna, tror inte att det hade gått att göra så nuförtiden.

#25 Jag hade inte så lång resa åtminstone, men annars är det verkligen jobbigt. Jag kan nästan få panik om jag måste sitta så under längre tid

Jag har några gånger fått sitta och vänta ombord en buss för att dörrarna krånglar och inte stängs ordentligt, och bussen inte går att köra framåt så länge dörrarna är "öppna". Så åtminstone vissa bussar tror jag inte alls går att köra med öppna dörrar
(Sen är det nog inte tillåtet nu heller, även om det skulle gå)

16 grader och lite regn här idag. Bara hälften mot igår. Så skönt. 🌧️☂️

Jag mådde så dåligt så jag ringde till vårdcentralen innan de stängde.
Beroende på hur man ser det så hade jag tur/otur att den som svarade var min diabetessköterska.
Jag sa till henne att min blodsocker åker ner så fort i värmen så jag vet inte vad jag skall göra.
Då började hon tjata om det hon påstod att hon sagt innan att jag skulle ta test var 15 min och hålla koll på hur det går upp och ner, jämföra siffror, balansera maten mm.
Dessutom påstod hon att hon hade sagt till mig att jag skulle ta mindre insulin om det var så nästa dag också.
Hon har aldrig sagt till mig att jag skall kolla sockret var 15 min, anpassa insulinet efter hur mitt socker ligger!
Däremot har hon sagt att jag kan ta lite mer insulin om sockret är högt.

Så jag är så trött på detta om påstådda saker de sagt till mig, som jag vet att de aldrig sagt. Jag antecknar under tiden jag pratar med dem, så jag vet vad de säger och inte säger.
Jag saknar förklaringar om hur jag skall tolka mina siffror, t.ex. vad hjälper det mig om sockret ligger på 23, när jag redan tagit min insulindos 1½ timma innan, då det är sagt att det är vad jag skall ta.
Barnsligt sagt, så vore det bättre att äta först och sen kolla vad sockret ligger på efter1½ timma och ta insulinet då istället….
Det hade underlättat!

Däremot bekräftade hon att jag skulle få en årskontroll nu i höst, då sa jag att den var jag på för några veckor sedan. Ja, det var hos doktorn sa hon då, du skall ha en diabetesårskoll också.
Så jag hoppas att jag kan komma på frågor att ställa som kan hjälpa mig med det här, jag är så trött på "att vara så dum i huvudet" att jag inte klarar av detta som minsta barn klarar verkar det som.😢

Åt för 2 ½ timmar sedan och upptäckte nu att jag hade glömt att ta insulinet…
hade ändå tagit Metformin och de andra medicinerna.
Det är inte första gången det händer, tyvärr!

Jag blir galen på det här!🤪

För ca 40 minuter sedan kollade jag sockret och då var det nere på 4, 4 och jag kände ingenting.
Fick skynda mig att få ihop lite att äta innan det blev lägre.
Första gången det händer och det var obehagligt eftersom jag inte fick någon varning.

Solsken och en vacker dag har jag sett mellan varven jag varit uppe.
Så trött, hjärtklappning och orkar knappt äta något, tvingat i mig en macka och te, det är allt jag orkat äta idag. Jag vill bara sova och är så trött på den här diabetesen, när blir det bättre?🥹

Hur har ni det? Ingen som har något att prata om?

Snart dags för kvällsmat och det är då jag lassar in och sockret blir högt, jag försöker och kämpar på men det är tufft.
Har fortfarande inte fått tid till min årskontroll på diabetes, vet bara att jag står i kö för oktober som de säger.
Om det betyder att jag skall få en tid nu i oktober eller om det betyder att kön började i oktober och att jag bara får vänta tills det blir min tur. Vet att de ligger efter fortfarande sen corona tiden.

#32: jag var på diabetes mottagningen idag.
Mina värden har blivit så dåliga. Så fort jag äter skenar det.
Så nu måste de komma på vilken medicin jag ska ha.
Tablett 1. Biverkning på mage. Sa nej.
Tablett 2. Tas vid mat. Långtidsverkande. Biverkning lågt socker
Alt 3 insulin.

Så får se vad det blir

Så jobbigt och ännu värre när du redan har så många olika sjukdomar. Hoppas att de kan komma på något bra som kan hjälpa dig.

#32 Här händer inget särskilt. Jobbar, umgås med katten och ordnar lägenheten sakta men säkert. Har som vanligt försökt sköta kost och motion, men misslyckas mer eller mindre ibland.
Skulle väl ha hört med vården här hur det ser ut med min årskontroll, för snart är det två år sedan sist. Men har inte blivit av det heller.

Just denna vecka har jag semester och har idag passat på att umgås med min mamma. Får se vad jag hittar på resten av veckan.
Blir däremot inte något extra ledigt för mig i jul, så vi får se hur det blir då. Brukar fira med min mamma och eventuellt syskon, men nu har jag katt så det blir mer krångel. Men det löser sig på något vis

Håller tummarna att det blir bra för er båda med mediciner och blodsockret!

#34: nu ska sköterskan prata med läkarna och återkomma på onsdag.
Då jag har en xtremt svår ibs mage vägrar jag en medicin som har just Biverkningar på mage .

#36. Förstår dig! Sköterskan ville ge mig Ozempic men jag vägrade eftersom jag hört och läst så mycket dåligt om det.
Då säger hon att det finns inget annat de kan hjälpa mig med…

#37: har provat ozempic men var som vatten för mig. Har Victoza och funkar bra. Men inte tillräckligt.
De är lite oroliga att det är påväg till typ 1.

Visst skulle jag kunna plocka bort ännu mer saker i kosten. Men jag vet att jag inte skulle må bra eller hålla det i längden.

Ner till vc på torsdag igen för nya fasteprover.
De ska egentligen kolla allt. Hoppas jag snart får prova en ny medicin.
Men som vanligt förstår man inte hur jag kan ha så dåliga värden när blodproverna inte är dåliga

Skall till vc på torsdag och träffa diet sköterskan för första gången. Har bara pratat med henne i telefonen innan och jag kände ärligt talat inte att jag fick någon riktigt kontakt med henne. Det var ju meningen att jag skulle prata om mat med henne antar jag, istället pratade vi om precis allt annat än mat och det har jag ju redan en annan person som jag pratar med om.

Var ju på vc och träffade diet sköterskan, det pratades en hel del och hon kom med en del nya förslag men det verkade mest vara sådant som de inom sjukvården skulle testa på mig.
Vissa saker är jag mycket skeptiskt till att de skulle godkänna. För jag vet att de anser att jag inte försökt tillräckligt ännu och det har de rätt i!
Jag har bara ingen "j….lar anamma" i mig att verkligen ta tag i problemet, jag ger upp innan jag ens försökt att starta…
Jag har inget tålamod och vill att saker skall fixa sig på högst 2 - 3 dagar.

#41 Jag tycker inte det är det minsta konstigt om man har bristande motivation när man mår dåligt. Och att göra förändringar är svårt
Så jag håller tummarna att dom kan göra mer för dig, och att det hjälper :)

Jag känner mig allmänt trött och seg. Tror det är på grund av mörkret. Jag gillar temperaturen på höst/vinter (fast hittills har det ju knappt varit sånna temperaturer), men inte att det är mörkt när jag går till jobbet och mörkt när jag går från jobbet. Men idag var det faktiskt soligt och fint ute :)

Imorgon blir det städning och tvätt, som vanligt för mig på söndagar. Sen har jag lite småsaker att pyssla med.

Igår var det tydligen singles day så jag passade på att beställa lite vitaminer på rea. Har fått slut på D-vitamin och det kommer ju inte hjälpa mitt humör. Har snart slut på Metformin också så förnyade receptet online. Ska bli intressant att se om det blir utskrivet eller om jag får remiss till läkare/diabetessköterska. Jag skulle ha haft mitt årsmöte för ett år sedan, men pga flytt osv tror jag att jag har hamnat mellan stolarna.

Trött och seg ja men i mitt fall inte p. g. av mörkret, det spelar ingen roll för mig.
Om de inte hör av sig så får du ju kontakta dem.

#44 Jo, jag vet. Men så länge jag har haft Metformin så det räcker har jag inte brytt mig så mycket om själva läkarbesöket. Har ingenting att fråga om eller nått sånt, och blodsockervärdena ser jag ju själv. Så det blir mest drygt att behöva ta sig tiden för provtagning och besöket :)

Jo, det är ju alltid "jobbigt" att ta sig till vårdcentralen, själv har jag numera 45 - 50 minuters promenad dit. För några år sedan var det bara 15 minuter.

Jobbigt att du har så långt!

Jag vet inte än om jag hamnar på vårdcentralen eller på sjukhuset här. I Uppsala hörde jag till sjukhusets diabetesavdelning. Vårdcentralen ligger ungefär mitt emellan hem och arbete för mig så det blir ungefär en kvarts promenad från båda, samt att min vanliga buss åker förbi den. Sjukhuset ligger åt fel håll så det blir ungefär dubbelt så långt och lite bökigare.
Men oftast har vården öppet ungefär samma tider som jag har arbetstider och jag tycker det är stressigt att planera in (trots att jag har väldigt bra villkor på den punkten och det egentligen inte är några problem att lösa, så jag borde inte klaga).

Om jag hade åkt buss hade det inte tagit mer än ca 10-15 minuter. Men jag vill inte åka buss, jag blir så lätt illamående och jag gillar att gå. Dessutom blir det inte så mycket annan motion för mig mer än när jag går och handlar. Så det är ju bara bra att jag rör på mig.

Ja, det är ju bättre att gå :) Jag brukar försöka promenera till det mesta, men åker buss om avståndet är för långt eller om jag ska storhandla. Och jag åker buss till jobbet på morgonen, för annars måste jag kliva upp tidigare och jag är ingen morgonmänniska.

Fick i går reda på att jag antagligen inte får träffa diabetessköterskan innan nästa år!
De har så mycket att göra med både nya och gamla diabetiker, dessutom hade de bara två diabetessköterskor anställda och en av dem har slutat och den andra (som jag går hos) jobbar bara halvtid och studerar den andra halvan.🥹

Så hur har julen varit för er?

Min jul har varit jättebra. Fick träffa min familj och äta god mat, det räcker långt för mig. Var lite stress gällande resandet till och från julfirandet bara eftersom jag hade katten med mig. Men allt sånt löste sig också
Blev lite fusk med julgodis, men julmaten jag gillar är okej ur blodsockerperspektiv.

Din jul då? :)

Jodå, jag kunde fira med släkten i år.
Mat mässigt var det väl lite si och så, jag hade med mig brysselkål för det hade de inte köpt då de inte gillar det. Hade för mig att det skulle vara bra att äta, jag vet inte…
Sen var det dopp i grytan med hembakat bröd, egen stoppad korv och köpt rimmat kött, rödkål och julmust som jag kanske drack 2 dl av.
På kvällen risgrynsgröt med kanel, ingen extra mjölk till, brödet och en skinkskiva med lite senap på, det var allt.
Tog en godisbit, det var allt.

Sen hemma tog jag en macka och drack några muggar te.

Sockret var på ca 28 när jag lade mig. Så det var ju långt ifrån bra.

Jag tänkte precis skriva att det låter väl som en okej mat-dag när jag läste sista raden… Spontant tycker jag det låter högt för den maten. Men det är såklart bara min magkänsla, jag vet inte vad som är "normala" höjningar för andra än mig själv.

Nu ska man ju inte jämföra så, men jag åt risgrynsgröt med sötströ och kanel samt en skiva vörtbröd till frukost och julbord (vilket väl är okej blodsockermässigt) till lunch/middag. Sen blev det godis både med och utan socker under större delen av dagen.
Jag hade 10,5 när jag gick och la mig. För mig är det tillräckligt högt att jag märker av det och mår dåligt.

Jag tycker verkligen att vården borde kunna göra mer för dig.

Sen har jag gått runt hela dagen både igår och idag och varit sötsugen för att jag fuskade på julafton och juldagen. För mig är det nog värsta konsekvensen. Att ha högt blodsocker någon gång ibland kan jag ta, men jag hatar att gå runt och inte kunna koncentrera mig för att jag bara tänker på godis.

Ja, det där suget efter något som jag inte vet vad det är, är jobbigt.
Springer och tittar i skåpen för se om jag kan hitta det jag är sugen på och jag vill ha men hittar ingenting som jag är nöjd med.
Nu har jag mest sug efter salta saker, funderade på en påse salta pinnar när jag var nere och handlade men vet att efter några stycken tycker jag inte de är goda utan börjar leta efter något annat salt istället, så jag köpte inget.
Bäst är vanliga salta chips eller grill chips, de är enkla i smaken och det brukar räcka med 1/3 påse för jag skall vara nöjd den dagen.

#56: grillchips är gott och inte mkt socker. Eftersom smaken är så kraftig vill jag inte ha så mkt.

Att borsta tänderna kan vara ett sätt att mota suget. Blir plötsligt inte lika lockande att stoppa något i munnen tycker jag.

Kollade på 1177 häromdagen för att se om det kommit in något svar från ögonbotten-fotograferingen.
Det hade det.

Höger: Inga diabetesförändringar
Vänster: Milda förändringar, mikroaneurysmer.
Planering: SLO om 1 år.

Vad menas med SLO ?

#59: jag är tyvärr helt ny på vad SLO betyder.
Försökte googla men hittade inget.
Har själv bara gjort en ögonbotten fotografering

#60 Försökte också googla, men fann inget. Men lär väl få besked sen. Vill bara veta så man vet var man har att vänta.

#61: jag förstår dig helt. Jag vill oxå veta vad allt betyder.
Hur tycker du det gick att göra denna undersökning?
Jag blev rätt rejält påverkad.

#62 Tyckte det gick bra att göra den undersökningen, blev inte påverkad.

På 1177 stod det också under diagnos/åtgärd: ZXC10 Användande av laser - åtgärd.

Menas det att de kommer att använda laser i ögonen?

Min mamma har laser opererat sina ögon flera gånger, i hennes fall rörde det sig om blödningar på och bakom gula fläcken.
Det känns inte eftersom man blir bedövad innan.

Jobbig natt! Kunde inte somna för att jag frös, tog på mig en extra filt och lyckades bli sömnig och varm.
Börja känna mig konstig, kollade sockret, det var på väg ner väldigt lågt, så hade jag somnat inte säkert att jag vaknat.
Gick upp och stoppade i mig två mackor och en mugg te, tog inget insulin eftersom sockret var så lågt och jag visste inte hur mycket eller lite jag skulle ta.
Somnade äntligen och sov så gott ända tills klockan ringde alldeles för tidigt, sovit ca 6 timmar.
Kollade sockret, högt naturligtvis då jag inte tagit något insulin, stod på 16, 3.
Tog insulin och åt lite "frukost", så nu ligger sockret på 24, 5.

Jag ger snart upp!😭

#59: Scanning laser opthalmoscopy (SLO) är den typ av teknik som används vid screeingen.

Om jag nu hittat rätt.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Scanning_laser_ophthalmoscopy

#67 Tack, ska läsa om det.

I dag fick jag byta batterier i min blodsocker mätare, så fort tog de batterierna slut, alltså på mindre än 2 år. De är 2 stycken runda 3 volts batterier.
Något jag tycker är konstigt är att även om batterierna är helt nya så visar mätaren ändå att batteriet endast är 1/4 laddat.
Det var så redan när jag fick den trots att den var helt ny!
Det tycker jag är väldigt vilseledande, för jag tror hela tiden att batterierna är på väg att ta slut när som helst.

Hurdana batterier har ni i era mätare?

#69: jag har oxå de batterierna. Bytt en gång. O precis som på din visar batteriet aldrig fullt

I dag fick jag äntligen en kallelse för diabeteskontroll till i slutet av februari.
Hoppas naturligtvis att alla prover har blivit bättre.

Jobbig natt! Först frös jag så jag inte kunde sova, på med en filt och jag somnade efter någon timma.
Vaknade med ett skrik, jag hade återigen fått kramp i vadmuskeln och stel som en pinne.
Uppe och försökte gå med stelt värkande ben, lade mig igen och lyckades somna om och sov i någon timma.
Vaknade av att jag behövde gå på toa och var illamående, kollade sockret, det låg på 3, 4. Så bara att försöka äta något, en banan var det första som jag hittade och sen en macka..
Nu är jag så trött så jag skall lägga mig igen och försöka sova, mår inte alls bra!

#72 Låter som en jobbig natt/dag!

Ja och det värsta är att det fortsatt under dagen. Sockret är lågt trots att jag ätit ordentligt.
Vet inte om att man fryser spelar någon större roll, eftersom jag spänner mig och det påverkar musklerna osv…

Jag har inte hört något om att det kan påverka blodsockret att man fryser, men det skulle inte förvåna mig om det är så. Precis som du säger påverkar det ju muskler och liknande

Jag har fått kallelse till hematologen så jag ska ta prover imorgon. Jag har ju träffat hematolog i två olika städer innan och det var väldigt olika hur ofta de tyckte jag skulle ta prover och följas upp (vartannat år vs var tredje månad), så det ska bli intressant att se hur det blir här.

Men jag är ju inte direkt peppad på att kliva upp tidigare än jag brukar bara för att åka fram och tillbaka till sjukhuset innan jobbet.

Får se om kallelsen till diabetesläkare/-sköterska också dyker upp snart…

Var ute i går och natten blev likadan som i #72. men utan kramp i benet denna gången.
Lågt socker och dålig sömn.
Nu är jag jättetrött trots att jag ätit och sockret är normalt, snart dags att äta igen.
Fy vad jag är trött på detta sockret….🥹

Jag testade att göra hemmagjord sockerfri Nutella idag. Man känner sötströ-kornen lite, så nästa gång testar jag nog med fibersirap som sötning. Men annars vart det gott :)

Man mixar rostade hasselnötter tills det blir ett smör, sedan i med kakao och sötning. Jag hade läst några recept innan men körde på känsla

Låter gott!😋

Nu har jag varit inne i 10 dagar, bara varit nere i trappuppgången och hämtat posten. Jag är så trött och orkar inte någonting, kanske om jag hade velat göra något men har ingen lust heller.
Måste ut nu och handla för det börjar bli ganska så tomt i skåpen, så jag får se om jag orkar hasa mig ut i morgon, har haft planer på det sen i lördags men inte kommit längre än till tänket.

#80 Var det i slutet av månaden du skulle träffa diabetesläkare/sköterska? Känns långt dit när du mår så dåligt. Jag förstår absolut om du är trött när sockret ligger så högt, jag är imponerad över att du orkar det du orkar.

Ja, den 28/2, fast jag skall träffa samtals sköterskan i nästa vecka.
Det känns ok även om det är svårt att prata om saker som hon ändå inte kan göra mycket åt.
Tycker bara jag sitter och gnäller mest hela tiden och hon svarar att det är ju så jag valt att ha det när jag inte tar tag i att äta mindre och få ner socker nivån…

Jag har ju gjort förändringar men det räcker inte för dem.

Sen är det ju också andra saker som hände innan diabetesen som fortfarande påverkar mig, även om det har blivit lite bättre.

Jag har nu sett att även insulinet Insuman Basal är rest noterat sen flera dagar tillbaka. Jag har några pennor kvar men behöver ju snart mer men jag får fråga på apoteket när det kommer in.
Det har ju varit rest noterat innan och då fick jag ett annat insulin, som jag kan ta ut som reserv i värsta fall. Använde aldrig det, då mitt vanliga hade kommit in.

Är det samtalssköterskan eller diabetessköterskan som säger så? Oavsett tycker jag inte det låter som särskilt bra hjälp. Av vad jag har sett härinne så försöker du ditt bästa, och om det inte räcker tycker jag bara att det visar på att du behöver mer stöd från vården. Det är inte ditt fel.

Och prata om det du vill och behöver prata om. Tänk inte på om det är "gnäll" eller inte. Ibland är det precis vad man behöver även om man vet att personen man pratar med inte kan göra så mycket för att förändra läget. Bara att säga saker högt kan ibland vara hjälpsamt.

Det är båda två, fast de säger det på olika sätt.
Nu är det ju snart ett år sedan jag pratade med diabetessköterskan ansikte till ansikte. Har bara pratat med henne i telefonen förra sommaren, då det var så varmt och mitt socker åkte i botten och jag inte hade en aning om vad jag skulle göra.

Jo, jag vet att det är bra att gnälla ibland, men det känns jobbigt att vara så gnällig och motvalls när de försöker hjälpa mig.

Jag hade tur mitt insulin hade kommit in idag, så nu har jag 3 paket här i kylskåpet.
Har även ringt till Skövde depån och beställt fler pennkanyler och teststickor.

Sen har jag också handlat en hel del mat och annat när jag ändå var ute. Jobbigt när sockret rasade rejält innan jag skulle ut, så jag fick äta en dubbel frukost.
Jag kom hem ordentligt men rejält trött, på skakiga ben och ett ganska så högt socker men nu har jag lite mat hemma att äta och även kissen har fått handlat åt sig med kattmat, godis pinnar och en påse djupfrysta skalade räkor.

Jag låg och drog mig i sängen till tolv idag. Hade som plan att åtminstone dammsuga. Var tungt att sätta igång men när jag väl hade börjat blev det faktiskt lite mer städning.

Som "belöning" tog jag ett långt, härligt bad. Nu ska jag tvätta och göra mat :) Ovanligt produktiv söndag måste jag säga. Tror det hjälper att ljuset är på väg tillbaka och att solen tittade fram både igår och idag.

Jag hade en tid hos min samtals sköterska i torsdags men tyvärr ringde hon när jag var på väg och sa att hon tyvärr inte kunde träffa mig, för hon var tvungen att åka hem.
För mig var det ok, just då. För jag hade så ont i ett ben så jag bara vände och gick hem igen, åt lite och lade mig och sov igen.

Nu så här några dagar efteråt så känner jag hur upprörd jag egentligen är och hade verkligen behövt att prata med henne. Det i sin tur kanske inte är så konstigt med tanke på att jag bara får träffa henne 1 gång varannan månad. Tiden bara går och hjälpen blir bara mindre och mindre.

I och med att jag får träffa henne så sällan, så hinner jag ju glömma bort vad vi pratat om innan och känner bara som att jag kanske sitter och upprepar allt jag redan sagt till henne…
Känns inte som jag kommer varken framåt eller bakåt, sitter bara fast och kommer inte vidare!

Träffade min diabetessköterska i går och det gick över förväntan bra.
Långtids sockret hade gått upp till 78 från 77 och blodtrycket var visst lite högt nu igen, men det var väl det enda som hon nämnde som inte var bra och så detta hoppandet mellan lågt och högt socker då som jag redan visste var farligt.
Men nu förklarade hon bättre hur jag skulle ta mer insulinet innan jag åt och inte fylla på med mer efter 1-2 timmar när det redan var högt.
Det hade hon aldrig förklarat för mig innan, så där hade jag ju gjort fel hela tiden.
Hoppas att jag nu kan få bättre koll på sockret!

Vad skönt att det gick bra och att du fick en bättre förklaring med insulinet. Håller tummarna att det gör att blodsockret blir bättre :)

Ja, det hoppas jag med när jag orkar ta tag i det. Det är lite stressigt just nu, min mamma ligger på sjukhus och det gör mig extra stressig och jag orkar inte greja så mycket.
Har kommit på mer frågor jag skulle ställt till diabetes sköterskan och trots att jag skrev ner massor innan, så kommer det ju alltid både nya och fler följdfrågor jag vill ha svar på men det finns ju inte tid för det.
Det känns alltid som att man skulle behöva minst två timmar varje gång man är hos läkarna och sköterskorna.

Jag håller tummarna att allt går bra för din mamma! Förstår om det är extra jobbigt och stressigt just nu

Tack, hon är bättre men får inte komma hem denna veckan i alla fall enligt läkaren. Jag pratade med henne för några timmar sedan och det hördes att hon var bättre.

Varför blir jag alltid godissugen efter någon timma när jag ätit?
Antar att det är för att sockret går upp men det är ju så jobbigt. Det räcker så bra med det vanliga suget av att vilja äta mer hela tiden.

Jag blir också mer sötsugen efter att jag har ätit. För mig har det "alltid" varit så, även innan jag fick min diagnos och även om blodsockret är på samma/lägre nivå än innan jag ätit. Så för mig verkar det inte vara kopplat till blodsockret utan jag blir av någon anledning triggad av själva ätandet. Sen blir det mer eller mindre beroende på vad/hur jag äter.
Det är också en anledning till att jag äter som jag gör (en ordentlig stor måltid sent på dagen, för då slipper jag det suget på dagen, och efter middagen är jag ordentligt mätt vilket gör det lättare att stå emot tills jag ska sova).

Min dag började bra, med en seg förmiddag där jag bara låg i sängen, läste och myste med katten. Hade planerat lite städning idag men tänkte att jag skulle handla först. Halkade på en isfläck några meter hemifrån och slog i svanskotan ordentligt men pinade mig iväg till affären ändå. Lite irriterad bestämde jag mig för att köpa färdiggrillad kyckling så jag slipper stå och laga mat sen. Väl hemma lyckades jag naturligtvis tappa kycklingen så det stänkte över halva köksgolvet, och var tvungen att sitta på golvet och städa upp det för det gör för ont för mig att böja mig ner.
Så nu är jag lite sur på världen i allmänhet, och på mig själv och snö/is i synnerlighet. Därför tänker jag strejka genom att kolla film resten av dagen och inte städa ett enda dugg. Jag har även en känsla av att det blir jätteroligt att gå i trappor imorgon, vilket jag måste för att ta mig till jobbet.

Hoppas att du inte mår för jävligt i morgon! Att slå i svanskotan är inte nådigt!
Du är värd en lugn kväll med film och avslappning!

Ja, det där med att själva ätandet är triggande har jag inte tänkt på innan men det är nog så för mig också.
Förut kunde jag gå en hel dag utan att äta men när jag väl började äta, då kan jag äta hur länge och nästan hur mycket som helst verkade det.

Men eftersom jag skall ta insulin tre gånger om dagen, så funkar inte det länge.
Tror att även om det vissa dagar är svårt att äta frukost så börjar jag nu efter två år bli van vid det och jag vet ju att min kropp mår bättre av det än att vräka i mig 2-3 kg mat på en gång.

Tack!

Ja, det är lika för mig. Så länge jag inte äter och har som plan att äta enbart middag så kan jag gå hela dagen. Till och med att kollegorna fikar eller äter godis på jobbet går helt okej så länge det inte är något jag tycker är supergott. Jag sitter med när övriga äter lunch i princip varje dag utan problem (jag måste ta lunchrast oavsett, så jag kan lika gärna vara lite social och sitta med).

Men om jag äter frukost eller lunch, eller på morgonen vet att jag ska äta lunch med kollegorna så tänker jag på mat/sött hela tiden och det gör det mycket svårare att stå emot dåliga val. Ska jag äta som vården vill att jag äter så kan jag inte tänka på annat.

I dag glömde jag ta huvud insulinet innan jag åt….
Det blev ca 2 timmar senare och är inte bra naturligtvis men bättre sent än aldrig, hoppas jag.

Jag mår inte bra och har känt mig tröttare och konstigare sen då jag missade insulin dosen i måndags, kan det verkligen sitta i så länge och påverka mig?

Självklart är ni inga läkare men har ni själva råkat ut för detta och mått dåligt?

#98 Jag har ingen erfarenhet av det (har ju inte insulin) men hoppades att någon annan skulle ha något svar. Om jag bara ska gissa tycker jag det låter konstigt om det påverkar så länge

Mår du fortfarande konstigt?

Tror att jag sakta börjar må bättre men tröttheten är vidrig!

Låter väldigt jobbigt!

#98 Jag tycker också att det låter konstigt att det skulle påverka så länge. Speciellt som de höga värdena inte är något nytt för dig. Men jag är ju absolut ingen expert så det är bara en gissning från mig med. 🙂

Ja, jag vet inte heller och nu verkar det som att jag inte kommer att träffa någon innan det är dags för min årskontroll hos läkaren som jag gissar blir till sommaren eftersom det då är ett år sedan jag träffade henne.

Att träffa samtals sköterskan har ju inget med diabetes att göra eftersom hon inte har något medicinskt med den att göra.

Dåligt att du behöver vänta så länge till nästa gång tycker jag. Speciellt eftersom du (vad jag förstod) fick andra råd om hur du skulle göra med insulinet av diabetessköterskan, så borde man ju ha något möte för att följa upp det. Hur det går, om det uppstått frågor och sånna saker.

Tja, det var att jag skulle ta mer insulin innan jag åt om jag visste att jag skulle äta mer senare…
men det är ju inget jag planerar, det är sådant som blir om jag inte kan stå emot eller känner mig stressad.
Det är ju ett råd som kanske kan hjälpa mig i framtiden men just nu fattar jag inte hur jag skall styra det.

Tog du upp det med diabetessköterskan, att du inte vet hur du ska styra det?
Eller var det en fråga som dök upp efteråt?
För i så fall är det exakt det jag menar med att man borde ha tätare träffar för att följa upp. Hur sjutton ska något förändras om man får info vid ett möte som man inte kan använda för att man inte förstår hur, och det sedan tar flera månader innan man (kanske) får svar på frågan?

Att det över huvud taget tog så lång tid innan du fick det rådet låter i mina öron ofattbart. När jag fick min diagnos trodde ju vården från början att jag var typ 1a och skulle få insulin. Så som dom beskrev det skulle jag knappt släppas från sjukhuset eller åtminstone ha täta kontakter med vården (alltså dagar, max veckor!) tills jag hade lärt mig hur insulinet fungerade och visste hur jag skulle anpassa det för olika dagar, mat osv, åtminstone på grundläggande nivå.

Det är så svårt att förklara när man skall skriva om det som hänt.

Det var som du skrev något hon nämnde medan vi pratade om att jag fortfarande äter för mycket och måste försöka äta mindre och helst vid fler tillfällen än bara de två gånger jag äter.

Men när hon sitter och pratar och jag samtidigt skall lyssna på henne, så hoppar ju tankarna runt i huvudet som en jojo…
Man skall komma ihåg vad hon säger, samtidigt som frågor dyker upp, jag vill prata om något som hon nämnde för 5 minuter sen, samtidigt som det dyker
upp nya frågor hela tiden, och samtidigt vill jag ta paus för att kunna fråga vad det var och vad hon menade med det, samtidigt som jag vill fundera i tysthet innan hon skall fortsätta osv osv osv
Inget av det fungerar ju som sjukvården fungerar nu!

Sen nämnde hon något om potatis chips som jag kunde äta för det fanns inga
???? i och det fanns små påsar att köpa…
Jag vet att det finns små påsar chips att köpa men jag fattade aldrig vad det var som inte fanns i dem eller varför jag skulle äta dem!?
Jag äter chips men vet ju att de egentligen står på "dåliga mat listan"!

Ja, ett besök hos diabetessköterskan varannan månad vore väl ett minimum!
I alla fall i början.

Jag har frågat dem om diabetes skola men de verkar inte veta vad det är för något, så antagligen finns de inte här eller aldrig ens funnits eller så är det bara de med typ 1 som får den hjälpen.

#108: Någonstans pratade vi om att du eventuellt kunde ha en ätstörning och att du skulle få remiss (?) till en sådan mottagning. Hur har det gått med det?

#109: Här hade vi den diskussionen.

Jag fick ju träffa diet sköterskan men sen blev det inget mer med det, hon sa att hon skulle gärna träffa mig igen, efter att de förslag hon kom med skulle diskuteras med någon.
Jag påpekade detta när jag var hos samtals sköterskan i förra veckan att ingen sagt något eller hört av sig till mig.
Hon svarade mig precis som diabetes sköterskan sa till mig för 14 dagar sedan:
"Att jag har kunskapen och vet vad jag skall göra men ändå så följer jag inte varken deras eller mina egna råd. Det är bara jag själv som kan göra dessa förändringar och jag måste själv bestämma detta"!

Det låter så lätt att säga det och lätt att skriva det men en helt annan sak att försöka kämpa med det varje dag, varenda minut och sekund.
Jag kan klara det några timmar men ännu inte lyckats att kämpa emot ett helt dygn.

#111: Du försöker ju så gott det går 💙 men du behöver mer stöd och hjälp.

Jag tycker fortfarande att du ska ta kontakt med ätstörningsmottagningen och höra om de kan hjälpa dig. Du kan väl ringa dit och fråga i alla fall?

Diet sköterskan var ifrån ätstörnings mottagningen.

Idag blev det en promenad på förmiddagen med sambon och grannens katt 🐱 (!) som hakade på.

Men sen började det regna och så tjöt sambons blodsockerlarm och efter ytterligare en koll som visade på 2,9 så vände vi och gick hem.

Härligt med promenad. Hade det varit jag med 2, 9 så hade du fått bära mig hem!😴

Här har varit mulet hela dagen och om en stund får jag se hur det känns ute för jag skall gå och handla.
Har egentligen ingen lust men samtidigt är det saker som är slut och sen bra att röra på sig.

Har mått lite illa och haft lite känningar i både huvudet och magen i några veckor nu.
Nu i kväll när jag var ute och handlade och var på hemväg så började mina muskler i armar och låren värka på ett obehagligt sätt och jag fick svårt att andas och blev fruktansvärt illamående och yr, så jag nästan kräktes när jag kom innan för dörren.
Slängde av mig ytterkläderna och in och satte mig i soffan och drack vatten, kollade sockret och det låg på 15,4.
Misstänkte att jag hade fått ett Ketoacidos "anfall" eller vad jag skall kalla det, tog insulin direkt och fortsatte dricka vatten. Efter några minuter började jag må bättre och sockret började gå ner.

Så nu har jag lärt mig något nytt som inte diabetessk. berättat om. Hade jag inte haft datorn, så hade jag inte vetat ett skit vad jag skulle gjort!

#116: Det är farligt och kan bli akut. Det är ingenting man mixtrar med själv. Man söker vård.

Jag tycker att du borde ha ringt 112.

Jo, jag vet nu att det är farligt men i det tillståndet jag var kunde jag inte ringa någon utan det var bara att få i mig en massa vatten och insulin.

Som det känns nu så vet jag inte ens om det är någon idé ens att ringa till diabetessk. och berätta det, för hon kommer väl bara säga att "det har hon redan berättat för mig", vilket hon inte har!

Och sen "ingår" det väl i det som hon sa "att jag skulle testa mig fram med saker"!!!🙄😏 OBS! Ironi!

Jag håller med #117, och jag tycker absolut du ska berätta för din diabetessköterska. Det kanske är något du behöver ha extra koll på, de kanske vill ha in dig för extra tester eller så behöver kanske din insulindos ändras på något vis. Oavsett vad sköterskan sa eller inte sa tidigare, så behöver du veta hur du ska hantera det nu.

#118 Absolut minimum av din diassk hade ju varit att se till att du får dig en ketonmätare! Ketonvärden över 1,5 kan ju vara direkt livsfarliga och innebär att man SKA söka vård om man också är illamående, över 3 innebär akuten oavsett mående.

Som typ 1a blir jag mörkrädd hur illa vården för typ 2or är, jag förstår verkligen din uppgivenhet för vården. Hur ska man orka bry sig om professionen inte verkar göra det?!

#118: Du måste berätta. Du behöver få veta varför det blev så här, för att kunna undvika att det händer igen.

Mår du okej nu?

#120. Jag har absolut ingen aning om Ketoner eller värde på dem eller hur man vet att man har det.
#121. Jag känner mig som vanlig igen, kanske lite tung i huvudet bara. Mest kanske för att jag blev så rädd och dålig i går kväll så jag har sovit dåligt under natten
Har varit ute idag också och handlat lite men allt gick bra.

Jag skall lämna ett papper om mitt blodtryck på vårdcentralen till henne och då tänkte jag skriva en lapp om detta till henne också och beskriva hur det var, sen får jag se om hon hör av sig eller skiter i det.
Jag träffade henne ju den sista februari och då var det bara HbA1c som hon nämnde som gått upp till 78 från förra årets 77.
Så nu var ju poängen det att jag inte skulle träffa henne igen förrän nästa år, såvida inget nytt hände.

Diabetessköterskan har inte hört av sig denna veckan, vi hade visserligen bara postutdelning 2 ggr denna veckan men hon kunde ju ringt om hon var intresserad.

Har haft en annan känning nu i natt, denna gången värk i magen, yrsel och lätt illamående trots att sockret låg på 6, 0.
Druckit en massa vatten och tagit mer insulin.
Skall se om jag har möjlighet att köpa teststickor på apoteket så fort det går och testa.

Mulet och regn i stort hela dagen. Det är lovats bättre väder i morgon och då skall jag ut.
Har fortfarande inte hört något från vårdcentralen och tror inte jag kommer att göra det heller.
Nästa besök lär väl bli när det är dags för den årliga årskontrollen hos läkaren.

Har fortfarande inte hört något från vården, men har hört att diabetessköterskan slutat och vi med diabetes skall få hjälp från lasarettet. Vet inte vad det innebär för oss, om vi blir kallade till lasarettet eller de kommer till vårdcentralen.

Jag är extremt trött och värk i hela kroppen men skyller på att jag var ute i två dagar i sträck, förra helgen då jag var på hundutställning och gick 5-6 timmar båda dagarna nästan i ett sträck.
Var dessutom ute i onsdags och handlade och jag känner av det också i kroppen.

Att vädret blivit svalare har hjälpt lite i humöret och det är ju inte lika svårt att andas nu men känslorna är det samma, upp och ner.

#125: Det låter som positiva nyheter att ni ska få hjälp från lasarettet.

Kanske har de fått in så många klagomål på diabetesvården på "din" VC så de måste göra någonting. Det kan knappast bli sämre i alla fall…

Hoppas att jag får en kallelse till läkaren snart. Då kanske jag får lite mera information.

Inte vet jag vad som händer på VC då jag hört att diabetes sköterskan hade slutat men idag fick jag ett kort brev av henne om det jag skrev till henne om Ketosen som jag nämnde i #118 och #122.

Det var mest ett tack för brevet jag skrivit till henne och berättat, sen påpekade hon att det var viktigt att jag kollade sockret när jag inte mår bra och att kolla det både innan och efter jag ätit, vilket jag redan gör och visste.
Sen tyckte hon att det var bra att jag slutat med skräpmat och stora måltider….
det skrev jag inte utan jag skrev att jag hade dragit ner på det rejält.

Det var allt, inget om något av det diet sköterskan sa till mig i november.

Sitter här just nu och tog vad jag trodde mitt natt insulin och precis när jag sprutat in de 20 E, så ser jag att det var mitt vanliga insulin jag hade tatt!!!😠
Visserligen är sockret högt men frågan är hur länge jag nu måste sitta uppe och hålla koll?
Jag hade faktiskt tänkt gå och lägga mig!!!🥱

#129: Vad rekommenderar dig 1177 att göra?

Har inte ringt dem.
Jag åt mera mat och skall strax krypa i säng. Eftersom detta inte är första gången det händer, (jag har skrivit om det innan i någon tråd) så gjorde jag som de sa den gången. Bara åt mera mat och höll koll på sockret.
Bara så jobbigt eftersom jag hade tänkt att gå lägga mig lite tidigare att sova, nu blev det inte så, har tur att jag inte har något inplanerat i dag så jag kan sova hur länge jag vill.

#131: Förstår att det är kämpigt - det är nog bra om du hittar på ett sätt att slippa förväxla så att det inte händer igen.

#131: Ett tips är att förvara insulinsorterna i olika rum och tänka att de inte "får lov" att lämna det rummet.

Tex så här. Nattinsulinet tas på sängkanten och förvaras i sovrummet. Måltidsinsulinet förvaras i köket och du tar det där.

Nu utgår jag ifrån att du använder insulinpennor som går att förvara i rumstemperatur. 🙂

#132. Jag var stressad, upprörd och höll på med flera saker samtidigt, det var nog därför det blev så.

#133. Jag har alla diabetes prylar i en särskild väska och låda, utom de extra pennorna som ligger i kylskåpet.
Vill ha det nära mig i soffan för det känns tryggast så.
Mitt nattinsulin kan jag ta flera timmar innan jag går och lägger mig, viktigast är att jag inte äter något efter att jag tagit det.

#134: Ibland blir det bara fel - tråkigt att det hände men du vet å andra sidan hur du ska reda ut det och det är gott nog.

Hoppas att du mår bra nu.

Sockret har varit ganska lågt idag och t o m nere på 3, 4 vilket inte kändes bra men det är som det är. Bara att försöka ta nya tag.

Så länge jag inte tänker på att jag har diabetes så är det ok men så fort jag måste tänka på siffror, mat och annat blir jag ledsen och får ångest!

Så hur gör ni?

För mig är det tvärtom. Att ha koll på siffrorna, testa, mäta och planera gör mig lugn

#138. Ja, när siffrorna är bra är det ju ok men för mig ligger de ju oftast alldeles för högt eller så lågt att det är bråttom att få i mig något snabbt och då har jag ju ingen tid att få ihop något nyttigt.
Just nu ligger det på 4, 4 och jag skakar som ett asplöv och bara väntar på att det skall bli fort uppvärmt i micron.

Kan man "gå in i väggen" av att ha diabetes?

Är helt slut och vill bara sova, orkar knappt gå upp för att äta och göra sådant som måstes!
Önskar bara att kallelsen till läkaren skall komma…

#140: Kan man säkert göra.

Men… Skulle nog istället misstänka att dina höga blodsockervärden är orsaken. Gå inte och vänta på tid till läkaren utan ring och begär en akuttid.

#140: Kan du inte be att få en tidigare tid - det låter inte som att du mår så bra.

#141. Ja, du kanske har rätt.

#142. Det är inte lätt att få några nya tider när de är överbokade redan. Om det dessutom beror helt på mig själv att jag mår så dåligt för att jag inte följer de "råd" de vill att jag skall göra, så finns det ju ändå inget de kan göra.

Sarkastiskt så låter de råden för mig som " att jag skall ligga på svältgränsen och springa 1 mil om dagen", så blir allt bra!
De enda råd jag fått är "att hålla mig borta från socker och kolhydrater," det hjälper inte mig någonting!

#143: Har du tagit kontakt med diabetesförbundet så att du får en mer realistisk syn på hantering av vardagen?

Kan du vara hjälpt av att prata med andra som har precis samma problem som du?

Du kan knappast vara den enda som inte klarar av att skola om sig till elitmotionär.

Sjukdomen i sig är komplex och att bli sjuk är oxå något som kan trigga en depression.

Sen är det väl sjukvården som misslyckats att hjälpa dig och det är väl inte ditt fel.

Visst ser allting lätt ut på pappret men de som gett dig tips och råd ger dom ifrån ett teoretiskt perspektiv.

Den som är överviktig kan väl dra ner på maten - kan väl inte vara så svårt - men det är det och lika är med motion eller att starta nya vaner.

Ge inte upp!!

Nej, jag har inte varit i kontakt med diabetesförbundet.
Föreningen här i staden har möte 1 gång i halvåret, då man kan anmäla sig för att vara med och fika, inget för mig.

#145: Fast förbundet har väl mer hjälp att ge än så?

https://www.diabetes.se/diabetes/diabetes-typ-2/komplikationer/psykisk-ohalsa/

Det är möjligt men jag får bara 2 olika tidningar hemsänt 2-6 ggr om året.

#147: Den här boken har jag funderat på ett tag men tyvärr finns den inte på mitt bibliotek. Vore kanske något för dig?

Diabetespsykologi : för ökad livskvalitet av Jon Haug

Har den redan.👍

#149: Okej. 🙂 Är den bra?

#150. I denna tråden inlägg #51. skrev jag vad jag tyckte om den första gången jag läste den.

https://diabetes.ifokus.se/discussion/1500061/problem-med-hjartklappning-och-annat.

Nu har jag läst den igen och den är bra men det är bara skrap på ytan, precis som med alla andra diabetes böcker om man letar efter hjälp som ligger djupare och personligare.
Om man inte mår psykiskt bra och har svårt med justeringar, mat och allt så skriver de bara att man skall kontakta vårdcentralen…
Men om vårdcentralen inte har tid eller tycker att man skall fixa detta själv finns det ju ingen annanstans att vända sig.

#151: Ja, det är väl så, man hoppas att boken ska träffa mitt i prick men det gör den sällan.

Ringde till Vårdcentralen i dag, eftersom alla mina recept är slut och jag fortfarande inte fått någon kallelse för årskontroll hos läkaren.
De sa att jag stod med på väntelistan men ingen bokad tid, så nu bokade hon en tid på en lördag den 2/9. Skall vara där sent på ef. m.
Proverna får jag komma upp och lämna den 30/8.
Skall som vanligt vara fastande 6-8 timmar innan.

Hur fungerar det för er med att fasta så länge innan ni skall ta prover?

Jag har ju dessutom en promenad på ca 45 minuter uppför innan jag är på Vårdcentralen.

Det var nog det kortaste läkarbesök jag någonsin varit på, det tog ca 15 min!
Hon kollade lungor och hjärtat och så sa hon att mina prover såg ok ut, utom blodsockret och att blodtrycket var lite högt.
Jag skulle fortsätta med mina mediciner som vanligt och så skulle hon skriva nya recept.
Jag hann fråga lite om min värk efter ansträngning och om vad dietisten hade sagt i november, så det fick hon kolla upp för det var inget hon visste något om.

Så nu skall jag få en ny kallelse till den nya diabetessköterskan som tydligen är en kille, så får vi diskutera med varandra om vad som skall ske i framtiden.
Det var allt!😮

#154: Tråkigt när man känner att man inte har fått svar på sina frågor.

Så det är en ny diabetessköterska nu? Det kan kanske vara positivt för dig. 🙂

#155. Ja, han skall tydligen vara bra sägs det.
Frågan är väl hur jag reagerar på honom, tycker inte det känns bra att byta sköterska och jag brukar sluta mig mer när jag skall ha manliga läkare och sköterskor.
Tycker det är känslomässigt svårare och jobbigare att prata med karlar och säga precis vad man tycker och tänker.

#156: Okej, ja så kan det vara. Men även personkemin är viktig tycker jag.

Mår inte bra alls och min ångest blir bara värre. Jag hatar att ha diabetes!

Jag vill äta pizza och marsipantårta i stora lass, finns det några sådana för diabetiker?😁😉

Jag har slarvat med maten på sistone och tex fikat på jobbet när det erbjudits, samtidigt som jag inte kommit iväg och simmat alls senaste veckorna. Svår cirkel att bryta trots att jag känner hur mycket det påverkar mig både fysiskt och mentalt. Främst att jag blir så trött. Var tvungen att stå upp och jobba idag (vilket visserligen är bra i sig) för jag var på allvar rädd att somna vid skrivbordet.

Har varit lite stress på jobbet över sommaren men nu är det faktiskt september och senaste månaden har det varit lugnt igen så det fungerar inte riktigt som ursäkt. Fast min hjärna hittar på ursäkter även när det inte finns någon egentligen.

Simningen har även blivit krångligare för det har varit en hel del stölder i omklädningsrummet, så jag vet inte om jag vågar ha med mig jobb-kortet osv dit. Och går jag hem först är det så mycket jobbigare att ta sig iväg igen. Så drygt att folk inte kan respektera andras saker.

Förut gillade jag att gå på promenader men efter att min höft och korsrygg blev värre, så varken kan eller orkar jag gå mer än nödvändigt.
Bara att gå och handla gör att jag knappt kan röra mig på över ett dygn efteråt, även natten blir förstörd eftersom jag inte kan röra mig utan att det spräng-värker över allt.
Så det enda i motionsväg jag kan göra är att sitta och vifta med armarna men eftersom jag har problem med axlar och nacke innan, så är inte det heller bra.
Får ofta skov av inflammation om jag anstränger dem också.

#160: Har du någon diagnos utöver diabetes? Tänker på värken?

Inte mer än låg sköldkörtel produktion som jag haft i över 40 år och äter Levaxin för.

#162: Har du utrett värken? Det låter väldigt jobbigt. Jag lever själv med fibromyalgi. Det är inte heller roligt. Eventuellt har jag även någon form av reumatism utöver det.

Kanske värt att kolla upp det? Fibromyalgi man nämligen utvecklas av att man går runt med värk flera månader. Det blir fel i nervsystemet.

#162: det var oxå min tanke- fibromyalgi. Har själv det

Det är nog ren ansträngnings värk, när jag vilat i någon dag är det mesta borta och kommer tillbaka när jag anstränger mig igen.
Jag frågade läkaren när jag var uppe nu sist om det kunde ha med diabetes att göra men det trodde hon inte.
Själv tror jag det har med en skada jag ådrog mig för över 50 år sedan och dessutom att sockret går upp och ner hela tiden, så muskler och annat inte får optimalt med syre.

#165: Som jag skrev så kan fibromyalgi utvecklas vid långvarig värk

Ja o fibromyalgi är en väldigt lömsk sjukdom. Man kan gå smärtfri och när man gör något slår det till.
Mitt blodsocker höjs oftast vid svår värk. Vilket då kan vara svårt att reglera.

Jag kollade på triggerpunkterna på Fibromyalgi inne på Wikipedia och på den bilden stämmer ingenting på framsidan ( har inte ont alls där) medan baksidan på kroppen är ungefär de punkter jag kan få ont i men det p.g. av monotont arbete och problem med korsryggen och ischias nerverna som spökar lite då och då. Jag haltar lätt när jag går för att ryggen värker.
Och eftersom jag haft samma värk i ca 40 år och bara dessa ställena blivit värre vid ansträngning så är jag tveksam till att det skulle vara fibromyalgi.

#168: Jag har inte diabetes själv. Mitt barn har typ 1. Så jag vet inte riktigt hur det fungerar i ens egen kropp. Men jag har hört att smärta ska kunna påverka, och de hade väl med adrenalin att göra. När man får ont får man adrenalinpåslag och de i sig kan höga blodsockret. Om jag inte missminner mig helt.

Försöker samla på mig så mycket kunskap och information som jag kan så jag kan hjälpa mitt barn under uppväxten. Det är en hemsk sjukdom. 😢

#168: Det var ju skönt det i alla fall. För det är en jobbig sjukdom att leva med. Så kombinationen måste vara fruktansvärd. 😔

#169: det stämmer. Jag har kronisk värk + lite annat. Mina värden höjs när jag har ont. Det är därför vi har svårt att hitta korrekt behandling.. har typ 2.
Mår jag bättre en period sjunker mina värden.. då motionerar jag mer och äter bättre.
Är jag i ett skov vill jag bara ligga i soffan, äta o dö…

Var hos min nya diabetessköterska i dag.
Det var verkligen en stor skillnad på hans nivå att visa och förklara än henne jag hade innan.
Nu äntligen började jag förstå ordentligt vad jag har att kämpa med och mot.
Skall tillbaka till honom redan på torsdag denna veckan, eftersom jag skall redan nu i kväll ändra på mina insulin doser och det skall kollas upp på torsdag om det gjort någon skillnad.
Han pratade också om en ev. mätare på armen senare.

Skall bli intressant att se vad han skall hitta på innan allt är korrekt inställt för mig och mitt liv.

Tyvärr är han inte anställd på vårdcentralen utan är utlånad från diabetes avdelningen på lasarettet.

När jag tänker på detta nu, så tycker jag det är konstigt att de inte skickar en till diabetes mottagningen på lasarettet, när de ser att de inte kan hjälpa patienten tillräckligt.

#172: vad roligt och super bra för dig. Hoppas du förstår bättre och kommer må bättre. Det är viktigast

Väldigt skönt att höra att du äntligen får bättre hjälp! Håller tummarna att det blir bra nu

#172: Vad roligt att höra. Hoppas att allt kommer att kännas bättre och lättare nu. 👍

Tack! Det hoppas jag också, däremot är jag fundersam på att han inte lägger någon större vikt vid vad jag eller andra äter. Han inriktar sig bara på att ställa in insulinet, så där får jag ingen hjälp, ännu kanske jag skall tillägga.

Det enda han frågade efter vad hur ofta jag äter godis/sötsaker och om hur ofta eller om jag dricker alkohol.
Det första är ju lite för ofta, då det är flera gånger i veckan och det andra några gånger om året.
Intaget av grönsaker var mer än godkänt.

Personligen tror jag det är bra om ni/han lägger fokus på att ställa in insulindosen just nu. Av vad du skrivit om dina blodsockervärden är det inte hållbart, och att göra kostförändringar och bygga nya vanor kan ta lång tid. Det kan vara väldigt tufft när man redan mår dåligt. Kan ditt insulin ställas in bättre så ditt blodsocker blir lägre/jämnare så tror jag du kommer må mycket bättre, och då kanske du även får ork och motivation att göra andra förändringar i din takt.

Sen är kosten såklart en viktig del också, men om han väljer att inte lägga fokus på det just nu har han nog en anledning till det.

Ok, ja jag får vänta och se vad han säger på torsdag när jag kommer dit.
Skall bli lite spännande för en gång skull och inte bara dåligt samvete.

Har nu varit på mitt andra besök hos honom, vi pratade i 1½ timma!😲
Det är lite skillnad mot 45 minuter.
Han har fortsatt att förklara, visat mig och ändrat och grejat med insulinet och nu har jag även en Freestyle Libre 2 på armen.
Den skall jag testa nu fram till på tisdag i nästa vecka, om det går för problemet ligger i att jag reagerar på klistret på olika plåster, så blir det sår och klåda så får jag ta bort den sa han.
Än så länge är jag bara lite öm i armen och kan inte se någon rodnad men han penslade på något sorts skydd mot klistret innan han satte fast den.
Så bara hoppas att det går vägen, ju fler mätningar jag kan göra, desto mer information får han.

#179: Nu är du på g. 😊

#180. Det är på gång i alla fall, nu är det "bara" maten kvar som skall fixas!😉

#179: Vilken tur att han dök upp på din vårdcentral. Honom får du hålla hårt i nu. 😉

Min sambo har också en Libre sensor på armen. Han har haft det i några år, senaste tiden varianten med larm. Så skönt att kunna släppa på kontrollen och veta att larmet tjuter om det blir för högt eller lågt.

Jag skall använda den samtidigt som jag kollar sockret som vanligt, han vill ha mer data om hur jag fungerar.😉
Den är utan larm och jag vet inte om jag varken kan eller skall ha någon sådan i framtiden.
Det är så mycket som spelar in.

Nu är det riktigt "trevligt" att kolla sockret, det gör inte lika ont!😉
Vet inte hur många gånger jag extra kollat sockret i dag men det blir väl en vana så småningom.

#184: Ja, det är rena undret för fingertopparna. 😊

Jätteledsen nu, var ute på balkongen och när jag skulle gå in så sprang jag in i dörrkarmen, inget nytt det gör jag flera gånger om dagen men denna gången var det armen med Libren på och den flög bort med en jädra smärta.
Så nu var det slut med det roliga!

Så typiskt när det fungerade så bra och jag hade ingen klåda eller smärta!😢
Nu får jag vänta tills på tisdag innan jag får reda på vad han kommer att säga.

#186: Det var tråkigt - ring på måndag så kanske du kan få komma tidigare.

Det är inte ovanligt att man tappar eller att den går sönder.

Hoppas nu att armen inte fick för stora skador.

Tyvärr är han fullbokad redan det vet jag eftersom jag såg hans schema, så jag får komma på min tid på tisdag.

Just nu är det rött, lita avslitet skin och ont i armen men det får jag ju räkna med när det gick så fort och smärtsamt.

#188: Men det finns väl fler på mottagningen som kan fixa en ny?

Hoppas att det går över snabbt - ta ett djupt andetag och svär ett par gånger men ge inte upp!!!

Nej, mig veterligen gör det inte det, det var därför de var tvungna att hitta hjälp genom lasarettet akut när den enda sköterskan försvann därifrån snabbt.

#190: Men låt vårdcentralen bestämma hur du ska göra eller hör av dig akut till lasarettet redan imorgon.

Låt inte saker bli omöjliga på förhand och stå på dig - du behöver inte be om ursäkt för att du är sjuk.

Det är ju inget akut eftersom jag bara skulle testa hur det var att ha en mätare på armen.
Hade jag haft en alltid hade ju saken kommit i en annan sitts. Nu har jag ju den vanliga stick i fingret mätaren.

#192: Du vet inte hur många som sitter på akuten med icke akuta ärenden ☹️

Du får ta plats - mätningarna är viktiga för dig och din behandling.

Jag har en mätare, den vanliga jag haft hela tiden sen jag fick diabetes.

#190: Men att sätta en Libre sensor på armen måtte väl vilken sjuksköterska som helst kunna göra. Kan inte behöva vara en diabetessköterska.

Finns många som har Libren på insidan av armen just för att undvika den här typen av olyckor.

Det är möjligt, jag vet inte eftersom jag bara pratat med diabetessköterskor.

Och ärligt talat fattar jag inte paniken i detta, jag skall ju träffa honom på tisdag och då får jag höra vad han har att säga om allt.

Ja. jag funderade också på om det gick att ha Libren mera under armen för att förhindra precis sådana här saker. Antar att jag inte är den enda som råkat ut för sådana här saker.

#196: Men orsaken till att ha Libren var väl att få fram mer och exakt data - om detta inte fungerar kommer det att fördröja din behandling.

Förstår inte hur du inte kan se ett samband.

Om det inte finns tillräckligt med data vad ska ni då prata om?

Ja, för 5 dagar, om han vill fortsätta så får han väl bestämma det på tisdag.

Vi har hur mycket som helst att prata om när det gäller mat, tider, sömn, ansträngningar, ångest mm.

#198: så är det kanske men nu är det rejäla data som behövs annars hade du ju inte fått den.

#199. Han sa att han ville försöka testa, det var inte ens säkert från början att jag kunde ha den p.g. av mina allergi utslag, som han sa: "vågar du så vågar jag!"
Så det var bara en chansning, inget han kunde lita på.

#200: Nej men nu funkade det ju tills den föll av och det är data som behövs för att få en korrekt bild av din status.

Du kan inte prata dig fri från diabetes utan att man ser hur din värden ligger till.

Jag antar att de 2½ dags data finns kvar i apparaten och han skall få den på tisdag.
Jag har inte dolt någonting för honom eller den första sköterskan, de vet om alla bakelser, wienerbröd, chokladkakor och annat jag ätit.

#202: Det handlar inte om att dölja något det handlar om att ställa in nivåerna rätt och för att göra det behövs mer data.

Sedan kan ni säkert diskutera hur du själv kan påverka dina nivåer genom kost och motion men nu vill din sköterska få fram ett underlag.

Inte för att peka finger på något sätt utan bara att ha något konkret att utgå ifrån.

Hur gick det idag, Tarotstollan?

Det gick bra, han sa att även de data jag samlat ihop för 2½ dagar var bra.
Han tyckte jag skulle testa och ha en egen mätare nu, så han har skrivit ut en och förhoppningsvis kommer jag att få den i tid tills nästa torsdag då jag skall dit igen.
Han var mer orolig för blåmärket jag hade på armen efter mätaren och kollade noga om det var ett sår eller andra problem under det men det var det inte.

Sen vill han byta båda mina insulin men kan inte göra det innan läkaren kommer tillbaka och hon kommer inte förrän i slutet av november.

#205: Härligt!

Det låter som ett lyckat möte - hoppas din nya mätare kommer att göra susen för dig och att ditt blåmärke försvinner asap.

Fråga oxå hur du ska göra i framtiden om du tappar din mätare så att du blir trygg med den.

Han har redan sagt att jag skall ringa till Skövde depån eller till tillverkaren.
Är det fel på klistret så behöver inte skatte betalarna betala utan tillverkarna som han skämtade om, för de lovar att den skall sitta kvar i duschen och allt och då skall den göra det också!
Kommer självklart att få prata mer med honom nästa torsdag.

Gott då vet du hur du ska göra nästa gång det händer något - för det kommer det säkert att göra även om det sker sällan. 😊

#207: Företaget som tillverkar Libre är bra att ha och göra med. Reklamerar man en sensor så skickar de en ny utan att "bråka".

Det låter bra. Hade med mig sensorn upp till honom i går men den hamnade bara i papperskorgen.
Funderar på om de inte skall samlas in, då det är elektronik i dem?

#210: Jo, tycker också det men har aldrig hört att de ska återvinnas.

Får ta och fråga honom om det då. Det kan ju inte vara bra att de hamnar ute i soporna.

Googlade nu och hittade information från Avfall Hälsingland (och även från Dalarna) att man ska lämna in dem på apoteket som riskavfall. Jag bor inte där men det borde väl gälla i hela landet, antar jag.

Intressant att höra vad du får för svar när du frågar.

Sortera sensor

Jag har sökt runt för Borås men jag hittar ingenting, antingen jag som inte kan leta eller så har de glömt att lägga in rätt sökning.

#214: Jag hittar ingenting för min kommun heller.

En vecka sedan jag ändrade om mina insulin doser och nu sen i går eftermiddag mår jag fruktansvärt illa, kan knappt äta och ingenting är gott att försöka äta.
Antar att det bara är att härda ut.

Har mått illa dagligen i 3 år. Är en av biverkningarna av min medicin. Man vänjer sig

#216: Men att du ändrar insulindoserna ska väl inte kunna ge illamående? Eller menar du att dina värden har sjunkit så mycket så att du känner dig allmänt "låg" hela tiden?

#218. Värdena har sjunkit lite, antagligen för att insulin doserna stämmer mer med hur jag äter numera.

Vet inte varför men jag känner mig nervös och orolig, sover även ännu mera nu och det i sin tur gör att jag inte hinner göra någonting av värde längre.
Det har nog tagit hårdare på mig med allt detta springande på vårdcentralen och pratandet med sköterskan än jag hade räknat med.
Bara jag tänker på allt som hänt och vad som skall komma, så mår jag illa.
Minsta lilla förändring som skall ske snabbt, gör att jag stressar upp mig och mår dåligt, jag behöver lång tid på mig att komma i fas med saker som skall ske.

#219: Ja, det är inte alltid som kroppen och hjärnan hänger med i snabba förändringar. Ibland behövs tid att landa i allt nytt.

Du får försöka tänka att det är bra saker som är på gång och att du äntligen har träffat någon inom vården som ger dig den hjälp som du så länge har velat ha.

Bra att dina värden är på rätt väg i alla fall.

Tack! Men det är jobbigt…🥴🥹