Innan jag fick diabetes var jag inte så noga med vad jag åt, utan tog vad som fanns hemma.
Bäst var ju när någon annan hade lagat maten och jag bara kunde lassa in!

Det enda sköterskan sa till mig var håll dig borta från socker och kolhydrater.
Då jag hade glömt vad kolhydrater var för något, så sa hon potatis, pasta, ris och bröd.

Så jag bara tittade på henne och frågade vad jag skulle äta då? Jag fick inget svar av henne, så jag fortsatte: så grönsaker och sallad är det enda jag kan äta då?
Ja, i stort är det så för oss diabetiker sa hon, fast ibland kan du ju äta några små potatisar eller små portioner av det andra och så får du fylla upp med grönsaker för att du skall bli mätt.

Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag skall reagera på det hon sa.
Jag böjar mer och mer se på maten som ett nödvändigt ont och jag ser inte särskilt fram emot att äta någonting mer än sådant som jag inte borde äta.

Inga problem då jag inte tycker om pasta och ris. I början hade jag svårt att inte ta potatis.
Men brukar ofta skippa det nu. Finns så mycket annat gott.
Jag älskar pärl couscous. Det kan jag ha till de flesta maträtter.
Har alltid älskat sallad och grönsaker. Har kommit på så många nya rätter.

Råden jag fick var att minska på fett och byta till lågfettprodukter, minska på vitt bröd, vit pasta och vitt ris och minska på mängden kött. Och såklart minska på sockret. Öka mängden fullkornsprodukter, grönsaker och frukt (dock inte tex banan och vindruvor). Jag skulle äta frukost, lunch och middag samt gärna mellanmål.

Jag visste redan att den kosten skulle fungera dåligt för mig och jag var även väldigt tveksam till hur blodsockret skulle ligga med den maten. Men jag testade och fick bekräftat att jag inte trivs med att äta så och att mitt blodsocker blir för högt på fullkorn och frukt. Så mycket kolhydrater triggar dessutom mitt sockersug vilket inte är hållbart för mig.

Så jag valde att vara striktare och i princip utesluta kolhydrater, förutom grönsaker. Jag trivs bra med det. Jag kan laga god mat och jag ser fram emot att äta. Sen är det absolut saker jag är sugen på men som jag inte kan äta lika ofta som jag får sug efter det, men jag kan stå ut med det.

Min syn på vårdens diabeteskost överlag är väl lite negativ. Främst för att det enligt min erfarenhet inte finns förståelse för dom som antingen inte fungerar på den kosten, eller som vill äta striktare för att man har andra krav/mål på sitt blodsocker än vad vården har osv.
Sen beror det ju på vem man träffar inom vården och vart man bor. Och om man själv trivs med diabeteskosten har jag förstås ingen åsikt om det.

#3: ja fullkorn provade jag i början. Men min dåliga ibs mage blev så mycket sämre med det.
O sen gillar jag inte smaken.

Nu bakar jag eget bröd oxå.

#4 Jag gillar faktiskt oftast fullkornsris och fullkornsbröd mer än vitt ris/bröd, jag tycker det smakar mer :) Men det ger mig för högt blodsocker så jag väljer bort det.

Det råd jag fick var att jag kunde äta som vilken vanlig person som helst men minska på socker och snabba kolhydrater.