Pga min diabetes engagerar jag mig mkt mer nu i kost och hälsa än vad jag annars säkerligen hade gjort. Dessutom är det ju alltid lättare att sköta sin sjukdom om man lär sig om kroppen, sjukdomen och sambanden.

Men, försöker att inte bli för upptagen av det. Tar sprutorna på samma rutin som man borstar tänderna typ.

Tycker inte att jag varken hindras eller lider av min sjukdom, även om det visst är lite trist ibland att ha den. Men har nog inte sen de jobbiga tonåren egentligen tänkt på att jag önskat bort min diabetes.

Jag tycker att det är upp och ner. Eftersom jag enbart äter LCHF för att slippa insulinsprutor och inte få men för livet, åtminstone inte så snabbt, tycker jag att det ibland är pest och pina, men ganska ofta är det väldigt trevligt och god mat.

Ofta tror jag att hade jag inte fått diabetes har det antagligen varit något annat. Man pratar med folk runt omkring och de har haft bröstcancer, har fått infarkter, har ständig värk…

Någon sade någon gång att är man 50+ och vaknar en morgon utan att ha ont någonstans är man förmodligen död!

Men min sjukdom har gett mig massor av ny kunskap, nya vänner och denna sajt!

just nu jobbigt pga att jag fick diagnosen för mindre än en månad sen

#3

Aj då, vad trist! Typ 1 eller 2?

Men du ska se att det kommer bli hanterbart sen, bara du vant dig vid tanken o fått kläm på hur det fungerar i praktiken.

Tänk på att här är det ok att fråga om precis vad som helst som handlar om diabetesen eller om saker i livet som påverkas av den.

4# jag har fått typ 2