Etiketterdiabetestyp-1
Läst 18531 ggr
Hultan
2012-02-17, 19:52

Dör diabetiker i förtid?

Hej. Min sambo har idag fått veta att han har diabetes typ 1. Detta känns helt ofattbart, vi är båda ledsna och förfärade. Han är smal, sportig och äter bra. Han har hakat upp sig på att han kommer att dö i förtid. Han är idag 26 år. Det gör mig rädd, jag vill inte förlora honom en dag för tidigt. Är detta sant? Hur förhåller ni er till det? Söker stöd..

Med sunt förnuft kommer man långt!

[sakring]
2012-02-17, 22:51
#1

Jag har en kompis som fick diabetes typ 1 när vi gick i 7:e klass. Hon har två vuxna barn och även ett barnbarn. Hon och hennes man är just nu i Thailand under februari.

Hon är väldigt sällan sjuk och har inga sjukdomar som är orsakade av hennes diabetes. Hon arbetar heltid som sjuksköterska. Och hon fyller 58 år i maj.

Hon är näst äldst i suýskonskran oc henens föräldrar lever fortfarande och bor hemma.

Jag tror det är svar nog. Det är en fråga om  att sköta sig.

fenix92
2012-02-18, 07:41
#2

Hej Hultan,

diabetes typ1 kan du drabbas av oavsett livsstil men livsstilen påverkar definitivt sjukdomen när den brutit ut. Din pojkvän lever ju redan sunt så han har bra förutsättningar! Jag fick själv typ1 för ett par år sedan, var 38. Det är chockartat och skrämmande i början men det blir snart rutin. Kan rekommendera Ragnar Hanås bok "Diabetes typ1 hos barn och unga vuxna". Funkar bra för oss lite äldre nydiagnostiserade också! Stor kram och lycka till.

Hultan
2012-02-18, 10:52
#3

Tack Fenix, ska kolla upp boken.

Med sunt förnuft kommer man långt!

Zepp
2012-02-18, 18:37
#4

Dr Bernstein har levet 64 år med Typ 1 och han frodas!

http://www.diabetes-book.com/

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Karin20
2012-02-19, 15:36
#5

Han kan nog bli 75 år också, om inte något annat kommer i vägen. Att sköta om sig och dig så får ni säkert åldras tillsammans,

//Karin

kotickiha
2012-02-20, 20:34
#6

Jag har läst att diabetiker lever längre.

Svar nog? Annars kolla igenom http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/

fenix92
2012-02-24, 16:13
#7

Hej igen! Hur går det för er?

Hultan
2012-02-24, 22:22
#8

Hej jo nu har vi kommit till sans med det hela. Har fortfarande inte fått svar på min fråga tycker jag. Men det känns lite lättare nu..

Med sunt förnuft kommer man långt!

Zepp
2012-02-24, 22:32
#9

Man kan leva lika länge och ha hälsan som typ 1.. men det kräver en del kunskap.. om sjukdomen, kost, medicinering och en anpassning där till.

Nu är ni ju två om problemet så det är lika bra att även du sätter dig in i situationen.. så ni får ett långt hälsosamt liv tillsammans.

Fördelen är att det som är en hälsosam kost och livstil för diabetiker även är hälsosamt för friska!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[Cleopatra]
2012-02-26, 15:46
#10

Det beror förstås på hur väl man tar hand om sig, hur nära normala värden man lyckas hålla sitt blodsocker.

[sakring]
2012-02-26, 17:04
#11

Om jag jämför mig själv, med typ2-diabets, som jag nyligen fick diagnos på och min kompis som är 58 år som fick sin diagnos i högstadiet så skulle jag påstå att hon är mycket friskare än vad jag är.

Hon arbetar heltid och har två barn och numera ett barbarn. Hon är inte överviktig och har aldrig varit vilket jag har. Jag insjuknade i MS 1984 och har kronisk värk och har inte arbetat sedan dess. Jag skulle gärna byte med henne.

Julialex
2012-03-08, 21:29
#12

Jag fick typ 1 för 2 år sedan (är nu 23). Oroar mig ibland för att dö tidigt, för amputerade kroppsdelar och försämrad syn/bli blind, men jag tror stenhårt på att om man har ett så stabilt blodsocker som möjligt kan man leva lika länge som vem som helst. Det är ju det höga blodsockret som skadar kroppen. Därför försöker jag att köra så strikt LCHF som jag kan (äter dock grönsaker och mejeriprodukter). Idag har jag inte legat över 5 i blodsocker :)

(Får ca 20 enheter insulin automatiskt från en pump varje dag och tar mellan 1-5 enheter själv vid måltid. Men just mängden insulin varierar ju verkligen från person till person).

Det är iallafall LCHF som fungerar bäst för mig, så det rekommenderar jag att testa.

http://julialex.blogg.se

[peter54]
2012-03-11, 16:00
#13

Jag är typ etta, fick diabetes just fyllda 13 och det har nu gått 44 år sedan dess. Jag har precis alla senkompikationer man kan tänka sig, men jag lever bra ändå, med fru och två barn 9 och 11 år.

Jag har varit blind, förlorat vänster öga men lykats rehabilitera höger öga till 1,0, jag har förlorat båda underbenen, men går bra med proteser utan stöd, även i terräng. Jag förlorade njufunktionen 1990 och har sedan dess gått tre dagar i veckan på bloddialys, just nu 7 timmar per behandling.

Utöver detta har jag genomgått omkring 55 kirurgiska ingrepp, varav ungefär hälften i narkos, jag har haft en hjärtinfarkt och varit millimetrar från att stryka med i svåra avstötningar efter två transplantationer.

Jag har också varit totalförlamad i armar och ben under 14 månader och jag har lärt mig att gå på nytt tre gånger om man inte räknar första gången som ettåring.

Det finns mycket man kan råka ut för, men jag tror att viljan är den absolut bästa medicinen. Jag hade oturen att ha ansvarslösa föräldrar som inte brydde sig om att jag blivit diabetiker och jag fick ta hela ansvaret själv. Det gick åt helvete förstås, men idag lever jag ett mycket bra liv ändå med mycket intressen och aktiviteter.

Jag är jägare, bågskytt och hobbyfotograf, numera jagar jag hellre med kamera än med bössa. Lycka är ett aktivt val och viljan är vägen för att genomföra sina val. Jag har haft många tuffa motgångar i livet, men jag trivs ändå och älskar mitt liv, min fru och mina barn. Räds inte framtiden, möt den med benhård övertygelse och stark vilja.

Glad

Upp till toppen